Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
emann, Mittelhochdeut. Wörterb. Leipz. 1837, 38»orden
Ne, Neiz och Wizzen.
IV. 2. er, relat. partik, el. ett föråldr., sedan
oböjligt, pron. relat., som. Äldsta Nord. formen är Isl. es,
es, et (eB), Bun. ir, er, es, (sar, sas: sa-er, sa-es);
Got. is, si, ita (anom.), inhT. er, si, ez, nhT. er, sie,
es, Lat. is, ea, i d.
plughin, acc sg. m. med best. art., plogen; Isl.
plogr, nhT. Pflug. Att här plugh ej ändrats till
plogh, har sin grund deruti, att dels det förra
öfver-ensstämrner med Sc/irodVereU och Had.y och dels att
ett äldre u oftast ligger till grund för det yngre Nord.
o och o.
mundi; se mun, str. IL 4.
ta (eg. J>a, då) har blifvit utbytt mot {>ar, adv.,
der, emedan sammanhanget gifver vid handen, att här
mera är fråga om orten, landet, än om tiden, samt
äf-ven derföre, alt Ferelii uppteckn. har J>ar.
IV. 3. Göta na, G^lana, acc. pl. m. med best.
art, Götarne, styrdl af utssendi.
ginstan, adv., genast, VG. Lag. gest an (för
genstan), Had. Rimkr. på fl. st. genstan, t. ex. s. 50
r. 5, 87. 26, 139. 13, samt ginstan, s. 136 r. 19, 164.
25, 197* 18, m. fl., Wadst. Kloster-reglor ulg. af C. F.
Lindström, genstan, ginstan. Det ses lätt, att
gen-stan är bildadt ulof superi, af ett adj. el. adv. gen,
gin, hvilket ännu lefver i fl Sv. dial. och är sdr. af Isl.
gegn, gagn, fhT. kakan, gagan, nliT. gegen, allt
prepp. (ordet är trol. äfven beslägtadt med subst. gagn).
Men hvadan kommer ändeisen -an? Den synes vid första
påseendet vara densamma som den ändeisen -an, som
fin-vnes i både Sv. och Isl., men nästan endast vidhängd
partiklar, och ursprungligen betecknande en rörelse från
stället, t. ex. Isl. innan, inifrån, utan, utifrån. Andeisens
betyd, har dock i den nyare Sv. blifvit grumlad och har
endast i några få ord bibehållit sig ren, såsom uti hvadan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
