Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
impf.) eller hafva. Del sednares a i grundslafvelsen går
likväl i de flesta af medeltidens German, och Skand. språk %
icke gerna öfver (ill o (såvida icke ordet håfvor [? ny-]
Isl. håfur, f. pl., nhT. Habe, skulle höra dit; men det
kan lika lätt komma af häfva), ehuru Got. likväl har att
uppvisa öfvergången haban, hafva, och ga-hobains,
återhållsamhet, liksom dags -dogs. Den större
sannolikheten bjuder för den skull att här antaga ordet komma
af impf. i häfva, hof, häfven, VG. Lag. *haevia (haefs,
pres.), Isl. hefia, hof, hafinn, Got. hafjan, hof,
ha-fans. Visserligen har Gotl. Lag. (k. 1: 1) och Isl.
upp-haf bildats af infinitivens ursprungl. a, men deremot hafve
vi också exemplet af det Sv. upphof, som följer
imperfek-tets vokal o. Eriks-Visans orhoefi, n. pl., skulle alltså
motsvara ett förmodadt Isl. *orhoef i *) el. *urhoefi, samt
ett Got. *ushobi (i pl. ushobja) hvilka skulle vara
af-komlingar af ett Isl. *urhöf, n., och ett Got. *ushof, n.
Den fullkomligaste analogi af ett sådant slags utbildning,
från enstafviga neutr. till tvåstafviga med
afledningsändel-sen -i, finnes såväl i Got. som Isl.; t. ex. Got. va urd,
ord, och vaurdi (andavaurdi, nhT# Antwort), Isl.
or$ och yrBi (fornyrBi, archaismer). Exempel på
dylika orddaningar äro ytterligare: Isl. vit, n., vett, uviti,
n., den som intet förstånd har, Got. un vi t i, n.,
vettlöshet; Isl. yrki, verk (yrke), Got. ga-vaurki, verk,
yrke; Isl. sar, sår (jfr. Got. sa i r, smärta), Isl. -sseri (i
sam-mansättn.), sår; Isl. år, år, haII-aeri, svårt år. —Detta
är den sannolikaste förmodan, hvartill jag kunnat komma
*) Bj. Hald. Lex. Isl. upptager verkligen ett Isl. orhoefi,
ör-hoefi, n. pl., (jfr. Sig. Jors. S., i Fornm. Sög. II s. 122), med
betyd, ”uvejbare 0rkener,> och hänvisar på hoefi, n., (skott-)
mål, hvilket han tyckes vilja skola betyda gräns, ehuru det
likväl kommer af höf, måtta, hvaraf hoefr, aptus, och
boefa, träffa målet. En annan tydning af öracfi, n. pl., öde,
af aefi, aevi, f., är ej sannolik i anseende till olikbeten i
genus. Man har äfven föreslagit läsarten or-bofi, or-öfi,
jfr. or hof i, adv., hoflöst, omåttligert. Ordet är dunkelt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
