- Project Runeberg -  Eristiska blad /
15

(1852) [MARC] Author: Sigurd Ribbing
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

detta ord, detta uttryck, der det hos Hegel förekommer, icke
möjligen — såsom sft ofta hos denna författare är händelsen

— hos honom betecknar ett helt annat begrepp, än hvad
som enligt vanligt språkbruk dermed uttryckes. Följden häraf
är den, att Mag. Borelii argumenter ofta endast angå ord,
men deremot ej alls beröra den sak och den tvistepunct,
hvarom frågan är. Att Hegel t. ex. sagt, att Gudomligheten
är concret, att hos honom personlighet förekommer såsom
benämning pä ideen, o. s. v. hvem nekar det? Men om
dessa ord är ju ej, hvarken i allmänhet vid en undersökning
om det Hegelska systemet, ej heller i min afhandling derora,
frågan. Utan frågan är om de begrepp, som enligt allmänt
och philosophiskt språkbruk med dessa ord betecknas och,
såvida man vill undvika motsägelse och confusion, dermed måste
betecknas, i det Hegelska systemet äro vindicerade eller ens
med dess allmänna, af Hegel sjelf utvecklade, ståndpunct
förenliga. — Men samma exclusiva præoccupation för det
Hegelska systemet, som, mot hans vilja och medvetande, binder
Mag. Borelius vid en blind bokstafstro, hindrar honom ock,
att för sig objectivera Hegelianismen och derigenom sälta sig
i stånd; att förutsättningslöst kunna fatta och bedöma dess
särskilda satser. För Mag. Borelii hela skrift ligger i sjelfva
verket den tysta förutsättning till grund, att Hegelianismen är
likbetydande med den sanna philosophien. Endast derigenom
låter sig nemligen förklara, att han i vissa detta systems
satser inlägger ett innehåll, som tydligen kan bevisas dermed
vara oförenligt. Blott på detta sätt kan man förstå, huru han,
vid andra, bona (ide försäkrar, att han icke märker den
mening, hvarförutan både dessa i det Hegelska systemet, och
detta sjelft i den historiska utvecklingen, skulle sakna den
betydelse och det, vare sig logiska eller historiska, sammanhang,
hvilket Hegel sjelf tillägger dem. Häraf slutligen, eller
rättare af båda dessa omständigheter i förening, uppstår såsom
följd, att Mag. Borelius oftare argumenterar ur hvad som
synes honom rigtigt i allmänhet, än hvad Hegel sjelf förklarat
Jag vill emellertid ej tvista med Mag. Borelius om,
huruvida hvart och ett bland de af mig anförda citater ur

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:51:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eristiska/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free