- Project Runeberg -  Eristiska blad /
21

(1852) [MARC] Author: Sigurd Ribbing
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

process, som ej egde metaphysisk betydelse, så ansåg man sig

— visserligen med uppgifvande af ståndpunctens egen
con-centrerade enhet och afslutenhet — befriad från det otroliga
i sjelfva uppgiften och det omöjliga i dess lösning. Det är
sålunda som man, î afseende på det Absoluta, nedsatt sin
fordran på philosophien till den, att blott, i stället för den
absoluta kunskapen, kunna visa, att detta, för att nyttja Mag.
Borblu ord, »ej är likgiltigt för den ändliga verlden«1); samt,
i anseende till den philosophiska tankeprocessen, i st. f. den
aprioriska constructionen åtnöjt sig med en blott weprodactiom
af erfarenhetens data och facta. Hvad deremot den reela och
metaphysiska tankeprocessen angår, den process, genom hvilken
metaphysikens problem verkligen skulle lösas, så har man i
de kraftigaste ordalag — om ock ej utan en hemlig aning om
sin otrohet mot mästaren2) — försäkrat, att hvarje dess
närmande till den menskliga såsom enligt med den Hegelska
philosophien, vore »att påbördaa dennas upphofsman »den
vansinnigaste åsgit, som någonsin upprunnit i en men niskas hjerna«,
och i afseende på hvilken det »blott vore obegripligt, huru den
kunnat vinna så många anhängare«3).

Hvad sjelfva detta faotum beträffar, så synes det mig ej
så alldeles omöjligt att förklara, äfven om det föregående
omdömet vore rigtigt : »un sôt trouve toujours un autre sôt, qu1
f admire«, säger ordspråket. Beträffande åter sjelfva detta
omdöme, så må det stå för Mag. Borelii räkning, och kan
visserligen ursäktas honom såsom ett uttryck af harm öfver de
orimligheter, hvartill den logiska pantheismen gör sig skyldig.
Jag har ej nyttjat detta epithet derom, ehuru jag visserligen
sökt visa, såväl i min critik af pantheismen i allmänhet, som
af den Hegelska isynnerhet, och således gerna medger Mag.
Borelius, att denna verldsåsigt lider af svårigheter, hvilka, om
den inför critiken skall hålla stånd, ovillkorligen måste
corrigeras. Frågan är blott dels om de correctiver, hvilka Mag

1) P, a. st. sid, 28, hvarmed jfr. sidd. 26 fin. och 41 princ. 2) Se

t. ex« Borelius p. u. st» sid, 43j Gabler Die Oetjelsche Philos• (Berlin
1843) sid. 207, 3) Borelius p. a, st, sid. 29; jfr. Gabler p, a. st, sidd.
VIII, i/6, m, fl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:51:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eristiska/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free