Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oek dessa dqras egenskaper blpU yr och genom denna deras
pripcip dier såvida man ur det reoa tänkandet construerar
deras begrepp och bestämdhet bevisas och fipnas1). I
pbae-nomenelogiens analytiska regressus deremot utgöra dessa
bestämda begrepp blotta* anticipationer2), och. äre snarare en
olägenhet för dep vetenskapliga utvecklingens ordning — en
olägenhet, som t* Q» m. förmått Hkgbl att, sednare* öfvergifva
hela den phaenpmepologiska inledningen3). Eo sådan analytisk
regress till begrepp göra äfyen de empiriska vetenskaperna —
och arheta dermed philosophien i händerna4). Men långt
ifrån, att dennaäoni* skulle utgöra ett philosophiskt
begripa ndeaf tingen, föranleder den blott anden, att från denna
mångfald af förefutina begrepp återgå till deras abstracta
en-bet6); ;— jemte det visserligpn deraf inbemtas, att man ej
(med Fkäte) har att qvarstanna vid denna, utan att *-*- såsom
Scoelung fordrade ^ tänkandets natur består i att gripa
öfyer.det reela och i dess concreta momenter förverkliga sig
och manifestera sin oandlighet6;.
Nåväl ^kunde man säga), något innehåll för sitt
philo-sopherande vinner anden genom sjelfva betragtelsen af det
gifna icke —. vore detta ock producten af ett gudomligt
tänkande, så har han dock; från dess innehåll abstraherat.
Deremot. kunde väl resultatet qf denna jbetragtelse hafva ledt
honom till en förebild för s^in egen tankeverksamhet, i sjelfva
det öfvergripande tänkandet, hvars productioner han nu hade
att göra efter, — måhända är det ock detta, som Mag.
Bo-reucjs p»enat, vid frågan om urbjldlighetei> och
reproductio-nen7). Men hvarifrån detta tirbildliga tänkande? Är
verkligheten af ett sådant på minsta sätt antydd eller motiverad
gppom detfpregående? Från den gifna verkligheten har den
ly Ja, bos Hegel är detta sä mycket klarare, som, enligt hans
påstående, denna construction ändrar tingens gifna begrepp och tillägger nya
(Geseh. d. Ph. Ut tid. €59), samt andra lagar gälla in abstracto än la
concreto [Log. / tid. Si).
2) En utveckling af tingens begrepp, säger Hegel, som »hinter den
Rücken (des Geistes) so zu sagen Vorgehen muss«: Encyel. i sid. 60.
3) P. a. tt. 4) P. a. st. sid. T8. 5) P. a. st. samt sidd. 42% ff.
6) Ehcycl. I sid. f& Gesch. d. Ph. III sid. 686. 7) Jfr. jf* a. st.
sid. 28, fin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
