Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ändliga anden utgått, och, då han funnit densamma såsom
sådan motsägande, har han i begrepp sökt fatu och »upplösa«
densamma. Bevisar nu detta verkligen, att bvarje form af
concret verklighet är en tankeproduct, så lärer det likväl ej
kunna vara af någon annan än den, som dervid är den
tän*-kande, det enda urbildligp tänkande således, som den ändliga
anden i erfarenheten upptäcker, också vara han^ eget och Ma
phsenomenologien följaktligen, såsom ock Hbgel sjelf itereradt
förklarar, vara en vetenskap om det ändliga medvetandet sjelft
och dess utveckling tül täqkapde1).
Det är nu genom detta sistnämnda som den empiriska
ulgångppunctens och erfarenhetskunskapens ändamål och
förhållande (ill det speculativa systemet sjelft fullständigt kan inses
och bedömas.; Vill man veta, på hvad sätt anden, det
tänkande subjectet utvecklar sig till det philosopbiska vetandets
ståndpunct? Phaenomenologien utgör den utförda och
detaljerade historien om de särskilda stadier’han, enligt natur$p od*
lagen för sitt lif och verksamhet, har att genomgå iiman han
hinner denna ståndpunct2): I denna mening låter det således
alltförväl säga sig, att nihil est in intellectu, quod non ante
fuerit in sensu, eller att alla begrepp förutsätta
erfarenhetskunskapen och de sinnliga tingen. Såvida nemligen som dessa
ting »utgöra stationer (eller kunskapsformer), hvilka anden,
enligt sin natur, måste genomgå, för att rena sig till ande«3)
d. v. s. såvida å ena sidan anden såsom tänkande är princip
för begreppen, men å andra sidan hans tänkande af desamma
eller medvetna begripande utgör en högre och sednare ut
vecklingsgrad i hans lif, än erfarenhetskunskapen4), så är det
klart, att det alls ej skuHe blifva något philosopherande af, om
anden ej förut genomgått de utvecklingsformer, utan hvilkas
genomgående han ej nådde den nyssnämnda högre det är
en tavtologisk sats. Erfarenhetskunskapen utgör på detta sätt
det subjectiva villkoret för philosophien: hör det till det
ändliga medvetandets natur, att först från de ofullkomligare
1) Pkoenomen, sid. 63 i ’Log. t sidd, &, 43, ff-, SL 63, o. s, v, 2)
PkwnomeHol. sid, t2, 3) P. m. st. sid. 63. 4) Encycl. i sid. i9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
