Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att vara flera: så vore denna deras nyss beskrifna enhet
onekligen begreppet af organism, (hvårföre ock Hbgel såsom
exempel pä »begreppet« eller »subjectet« begagnar begreppen vext
och djur)1). När han nu, tydligen per analogiam (emedan
anden också är organisk), kallar detla »begrepp« för subject, jag,
ande2), och in specie, sävida dess momenter fattas såsom en
oändlig process af vexelvis hvarandra betingande ändamål, för
absolut personlighet3), hvilken säges utgöra Ideens eller
Gudomlighetens högsta bestämning4); så får man visserligen medgifvé,
att namnen i Logiken ej saknas. Men likaväl får också
erkännas, å ena sidan, att denna personlighet och
subjec-tivitet, hvaraf den Hegelska Guden är i besittning, af honom
delas med vexter och djur, och egentligen endast uttrycker,
att han är verksam eller sig i en mångfald af momenter ut-^
vecklande enhet5); å andra sidan, att denna enhet, utsträckt till
oändlighet, såsom Hegel sjelf erkänner, ej utsäger annat om Gud,
än hans identitet med verldsprocessén, tänkt såsom ett helt af
h varandra bestämmande momenter6). Någon sjelf medveten
personlighet är härmed ej tillagd ideen: en sådan »specifik
bestämning« (till skilnad från djur, etc.) — förekommer ej i logiken7);
bör således ej till Guds begrepp, (som i logiken bestämmas)8),
utan kan först förmedelst Ideens affall till sin motsats och
process, genom naturens och den ändliga andens former, förvärfvas
i sjelfva slutpuncten af systemet9). Skulle följaktligen det
1) Encycl. i sid. 317. 2) P. a. st. sid. 313. 3) P. a. st. sidd.
383, ff. 4) Se p. a. st. sidd. 408, ff.
5) Subject, säger Ulrici, är, hos Hkgel, »alles und jedes was Träger
seiner eigenen Entwickelung ist, und damit zu sich selbst sich entwickelt.
iüeber Princip und Methode der Hegels eh. Phil. sid. 103.)
6) Encycl. i sidd. 389, 390, 391, 407. Methoden är derföre ock
det begrepp, som förnämligast under rubriken »den absoluta Ideen« af-
bandlas, den är det, som utgör själen och sammanhanget i dess innéhåll?
», a. st. sidd. 408, ff., prec. sid. 409 in. och 413 med.
7) P. m. st. tid. 329. 8) Log. / sid. 36.
9) I detta hänvisar jag till det följande. — Jag har härmed utredt
•den betydelse, som Hkgels »uttryckliga bestämning af Gud såsom
person« (Borelius p. a. st. sid. 24) eger, i logiken åtminstone (och härom
är hos Mag: Borelius , såsom man af hans citat — Log. /Ii, sid. 22f
— kan sef frågan). Man kuttde kanske påstå, att just denna — af Hegel
»deducerade« — betydelse af subject och person vore den rätta. Dermed
^ ni&.nu.vara huru som helst, htad som dock är säkert, är, att det ej år
enligt det vanliga språkbruket att kalla vexter för subjecter eller »jag«,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
