Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tydigt kunna bestämmas redan ur den allmänna ståndpunct,
som Hegkl åt sin phildsopbi indicerat: att utgöra ep rent
oi>-jectiv och absolut tankeprocess, hvars former just äro det reela
eller hvars innehåll utgör sjelfva objecterna(»deobjectiva
tan-karne«)1). Till samma resultat kommer man ock, vidare, om
man betänker — hvad soto blott utgör en consequens eller
förtydligande af detl nyssnämnda, — att denna philosophi,
hvilken, å ena sidan, består i den menskliga andens utveckKng
af sitt eget sjelfmedvetandes former, just såsom sådan, å andra
sidan till sjelfva sitt innehåll och sin betydelse utgör den
fortgående bestämningen af Gudomlighetens eget väsende. Består
ändtligen sjelfva villkoret för denna tänkandets objectiva
giltighet och absoluta omfattning déri, att subjectet i sig upptagit
och såsom sin bestämning’satt det objectiva2); så lärer ock,
a fortiori, villkoret för den tänkta ideens oändlighet och
absoluta character utgöra, att denpa ej ur sitt väsende och
definition uteskitar det tänkande sjélfmedvetandet3). Eller m. a, o.
om, såsom Rosenkrans säger4) den menskliga andens väsen
är (det objectiva) tänkandet (das Denken)5) och den absoluta
Andens är (det objepliva) tänkandet; hvari bestå väl bådas
• skilnad6)? Är (för att nyttja Snelliians ord)7) det förra tän-
1) Eneyel. 1 sid. 59; eUer, såsoiri det annorstädes heter: »det
förnuftiga«, som är det »enda verkliga« p. a. it. sid. 10; Rcchtsphilos. Vorrede.
2) Se ofvan sid. 36. »Resultatet af phänomenolögien, såger Schalleb,
består ieke deri, dass das Subjeci alle Objektivität verflüchtigt, sondern
.zugleich darin, dass das Subject sich seiner Subjectivität vollständig entaüssert«
(Philos. unzerer Zeit, Leipz. 1837, sid. 107), d. ä. deri, att bdda, Steg
för steg, upphäfva sin motsats och äridlig^et.
3) Jfr. ofvan sid. 32, n. 5; att denna fordran ej är uppfyld endast
der-med, att varat har subjectivitet till en modus i. e. att. realiteten vore det
essentiella och subjectiviteten det accidentella: hör åtminstone kunna inses.
4) Kritische Erläuterungen des Hegelsehen Systems (Königsberg
1840) sid. 360.
5) »Es kann — Säger nemligen Hegel — nicht zweierlei Vernunft und
zweierlei Geist geben — nicht einen göttlichen Geist und einen
menschlichen, die schlechthin verschieden wären. Die mensehliehe Vernunft ist
Vernunft überhaupt«: Rel.s Ph. / sid 34.
6) Mag. Borelius har af de Ställen (Eneyel. / sidd. 18, 22), med hvilka
jag redan i min af afhandl. om pantheismen visat identificationen hos He-
gel mellan det menskliga och gudomliga tänkandet (sid. 77), ej kunnat
finna denna identitet bekräftad (p. a. st sid. 26). Blott exempelvis vill
jag anföra det ena (sid. 18): »das Depken erhebt sich fiber das sinnliche
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
