- Project Runeberg -  Eristiska blad /
45

(1852) [MARC] Author: Sigurd Ribbing
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ej innebure och uttryckte en personlig Gud? Men redan såsom
»begrepp« är ideen jag, sabject; i slutpuncten åter af sin
logiska utvéckling är den enheten af den subjectiva och den
objectiva ideen och såsom sådan die sich denkénde Idee1), i
hvars begrepp, såsom t6ri<nç rorynmç ingår likaväl subjective
tet som objectivitet3). Kort sagdt: »i tanken« (»sub
æterni-tatis specie«) är ideen redan såsom logisk det (sant eller
concret) allmänna och förnuftiga3), af det Absolutas eviga varaf
såsom alltomfattande och absolut verksamt sjélfmedvetande
saknar den följaktligen, redan såsom sådan, intet moment. Vore
det således, i afseende på Gudomligheten, hos Hegel ej fråga
om annat, äri det eviga och objectivt giltiga begreppet om
»den andliga substansen« eller »substantiella anden« i allt; eller
ifall personlighetens väsende, énligt hans tanke, vore uttömdt i
den, i sig concreta, subject-objectiviteten — afsåge således,
»utveckling« och »medvetande« »der Idee« ej formen öch
villkoret för ideens egen verklighet, utan endast för dess
verk-lighet i och för den menskliga anden; — så vore för detta
begrepps sanning någon utvedkling utöfver den logiska ideen
-hvarken nödig eller möjlig. Nej, hväd som utgör ideens ¿rist
eller »ensidighet« såsom logisk — samt i och med detsåmmä
det sålunda anses, om ock genom en inconsequens, hjelpér
Hegel öfver från logiken till en förklaring af naturen och den

ändliga anden,–––-är just, att dess absoluta innehåll blott är

begreppsbestämdhet, dess concrétion och personlighet endast
ega »begreppets form« —• ej tillika blifvandéts, b varigenom
ideen först vore verklig och till för sig sjelf4). Ideen, säger
Hegbl, är väsendtligen process5), — redan »det* logiska
förloppet« utgör den omedelbara framställningen af Guds sjelf-

1) Se of van sidd. 32—34,’ 2) Encycl. / sidd. 3i3, 408. 3) Se t.

ex. Bel:s Phil. / sid. 27.

4) Gesch. d. Ph. I sid. 86$ Relis Ph. 1 p. st. samt sidd. 74, i94\

>>auch Pr&dicate reichen zur Bestimmung (Gottes) nicht aus––-sondern

rfas wahr ik lind die Idee, ist durchaus nur als dieBeiotgung.ä—Mag.
BtitoELtus tfér, »att det svårligen kfcn-bevisas, att äfvén idécn skulle utgöra
en inadäquat bestämning bo8 det Absoluta« (p. m. tt. sid, 98):
olyckligtvis har likväl Ukgel sjeif uttryckligen förkforät att så 8r på flerfaldiga
stallen i sin Be:ts Phi, hvilka vi skola cftera nott. sequ.

5) Encycl. I sid. 990. \

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:51:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eristiska/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free