Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från början — isolerad synpunct eller sida af de concreta
tingen, hvilken endast i dessa eger sin verklighet; så sträfva,
för att nyttja Trbndelbnburgs uttryck, dessa lösryckta delar af
det hela tillbaka från detta sitt onaturliga tillstånd1).. »Guds
existens såsom rent väsen, säger Hegel, är vårt
tänkande om honom, men hans reala existens, den genom
hvilken hans begrepp först är uUömdt, är naturen, hvar~
till Jaget, såsom ett individuelt tänkande, hörer såsom moment:
och härtill måste Gud öfvergå«.2) . EHer m. a^ o, och för
att rätt och slätt uttrycka saken, då Heg«l, utom eller
jemte alla de logiska begreppen, fann detí empiriska
verl-den såsom ett factum; så insmyger sig helt oförmärkt i det
Hegelska systemet, bredvid den logiska och abstracta
coocre-tionen och verkligheten, en annan oeh concret concretion och
verklighet3 — visserligen enligt systemets prsemisser
obegriplig och mot den förut gifna regeln, ott glömnja philosophiens
empiriska utgångspunct4) stridande5).
Låtom oss i några rader utveckla det sagda med spe-
1) Log„ Untersuehungen I sid. 83, Det år i sjelfva verket häri man
har att söka den mycket simpla förklaringsgrunden till den i begreppen
sjelfVa och i förnuftet immanenta »motsägelseer, hvilken Hegbl med så myc*
ken emphasis förklarar för den nyaste philosophiens upptäckt och häfstång.
Detta är ganska naturligt: har jag först i tanken särskilt vissa bestämningar
från det verkliga, och »qvarhåller sedan dessa i deras1 isolering« (se Encyelf
i sidd, I471 /f.) eller, med bortseende från, att de ej äro annat än
flb-stractioner, fattar dem såsom verkliga (se Log. Í sid. 63); så utgör detta
onekligen en ren motsägelse, eller, såvida det skall tjena till ctet concretas
construction, samma »cirkel«, som redan förekommer hos Aristóteles (se
anfT. st. sid. 39 i förening med Eth. Nich. 1, 2): huruvida åter denna upptäckt
>kan hjelpå vetenskapen blir en annan fråga.
2) Geseh. d. Ph. 111 sid. 46,
3) De logiska categorierna, ideen inbéräknad, heta numera, i trots af
sin »absolute und alle Wahrheit«, »das Ansich« (= det potentiella enligt
Geseh. d. Ph. 1 sid. 33), som behöfva realisera sig i naturen och anden;
de kallas det ideela, begreppet, som, trots sin logiska objectivitet, likväl
först såsom phasnomen är till eller är verkligt objectivt; det allmänna, som,
ehuru concret, likväl genom naturens och den $qdl{ga endeijs process når
en »högre« concretion, o. s. v.s se Enegel. I sidd, 94, 4Í3—4Í4) Rcl:s
Ph. / *idd. 27, 81, 206. II sidd. 232, 252, m, fl.
4) Se ofvan sid. 28. » *
b) Ti äro här komna till den berömda frågan om ideens öfvergång
till natur och ande: den Hiatus i det Hegelska systemet, som ej ens kunnat
på något sätt döljas. Att närmare criticera denna punct ligger utom mitt
närvarande ändamål o<h $r af wdra tillräckligt gjordt; exempelvis kan jag
hänvisa till Viriei p. * st si44. 114, ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
