Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af de första invandrarne och de enkla samhällsinrättningar
de gåfvo sig. Det är därför vi ägnat någon utförlighet åt
koloniernas historia, ty här ligger, så att säga in nuce,
Amerikas hela följande utveckling. Allt hvad det amerikanska
folket äger ypperst: dess religiösa och borgerliga frihet,
dess starkt utbildade kommunallif, dess undervisningssystem,
har här under hård kamp fostrats och mognat.
Och i hvilket annat land, England själf knappt undantaget,
har kampen för lag och rätt, det passiva, på lagen stödda motståndet
mot förtrycket, ett mer spännande, ett mer dramatiskt intresse?
Amerikas historia är i detta fall, äfvensom genom de stora och
nobla karakterer som där möta oss, ett af de mest fängslande och
upplyftande bladen i vår mänsklighets häfder, och vi tillägga ett
af de ljusaste och mest uppmuntrande.
Tocqueville gick en gång öfver till Amerika, för att där
på ort och ställe studera den demokrati, i hvilken hans
skarpblick såg den statsform, som med det oundvikligas
nödvändighet en gång äfven måste blifva Europas, och som
detta, i hans tanke, gjorde klokt att i tid förbereda sig på.
Vi, barn af seklets slut, hafva säkerligen fullt ut lika goda
skäl som den franske tänkaren redan för ett halft århundrade
sedan ansåg sig hafva att, om också ej fara öfver oceanen,
åtminstone i denna demokratis historia göra oss förtrogna
med både hvad hon är och icke är.
Som källor för den förra delen af vårt arbete ha vi
hufvudsakligen följt professor G. Storms undersökningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
