Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Amerikas upptäckt af isländarne. Vinland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dem de sågo framför sig. De voro mörkhyade män
med fula ansikten och vederstyggligt hår. De hade stora
ögon och utstående kindben. De stodo en stund och betraktade
nyfiket folket framför dem och rodde sedan sin väg söder ut
om näset.
Karlsefni och hans följeslagare hade byggt sina bodar
ofvanför sjön, somliga nära den, andra ett stycke därifrån.
Här tillbragte de vintern. Ingen snö föll, och alla kreaturen
gingo ute hela vintern.
När våren inbröt, fingo de tidigt en morgon se en stor mängd
skinnbåtar komma roende söder ifrån om udden, i en sådan massa,
att det såg ut som kol varit utströdda på floden nedanför sjön,
och på hvarenda båt svängdes stafvar. Karlsefni och hans män
höjde nu sina sköldar, och när de möttes, började de köpslå med
hvarandra. Helst ville främlingarne köpa rödt kläde, för hvilket
de i utbyte erhöllo pälsvaror och helgrå skinn. De ville äfven
köpa svärd och spjut, men Karlsefni och Snorri förbjödo
sina män att gifva dem sådana. I utbyte mot fullkomligt
fläckfria skinn togo skrälingarne rödt tyg af en spanns längd,
som de knöto kring hufvudet. Så fortgick byteshandeln
en stund, tills klädet började taga slut för Karlsefni och
hans folk. De skuro det då i så smala remsor, att det ej
hade mer än en fingers bredd; men skrälingarne gåfvo
fortfarande lika mycket för det som förut, om ej mer.
Då ville händelsen, att en tjur, som tillhörde Karlsefni
och Snorri, kom utspringande ur skogen under ett väldigt
råmande. Skrälingarne blefvo häraf till den grad skrämda,
att de rusade ned till sina båtar och skyndsamt rodde
sin väg söder ut längs kusten.
I tre hela veckor hördes de ej vidare af; men då
fingo Karlsefni och hans män en dag se en stor mängd
skrälingbåtar komma roende från söder; det var som en
ström vältrat sig fram; alla stafvarna svängdes motsols,
och hela skaran uppgaf vilda tjut. Karlsefni och hans män
togo nu röda sköldar och höllo emot dem. Skrälingarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
