Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Amerikas upptäckt af isländarne. Vinland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sprungo ur sina båtar, och så möttes de och drabbade
samman. Vardt då ett hårdt skjutande, ty skrälingarne
hade krigsslungor. Då sågo Karlsefni och Snorri, att
skrälingarne satte upp på en stång ett klotrundt föremål,
ungefär af en fårmages storlek och nästan svart till färgen,
och slungade det från stången upp på land ofvanom Karlsefnis
följeslagare, och när det föll, gjorde det ett förfärligt
buller. En stor fruktan kom härvid öfver Karlsefni och
hans män, så att de ej tänkte på annat än att fly uppåt
flodbrädden, ty det föreföll dem som en svärm af skrälingar
rusade emot dem från alla håll, och stannade ej förr än
de kommo till några klippkullar. Här gjorde de ett beslutsamt
motstånd.
Freydis kom ut, och då hon fick se Karlsefni och
hans män fly, ropade hon: ’Blygens I icke, så goda män
som I ären, att fly för sådana uslingar, då det tyckes mig
som ni borde kunna slakta ned dem som boskap! Hade
jag blott ett vapen, skulle jag slåss bättre än någon af
er.’ De lyssnade ej till hennes ord. Freydis sökte hinna
upp dem, men blef efter, ty hon var i väntande dagar.
Hon skyndade dock efter dem, ty skrälingarne förföljde
henne. Hon fann i sin väg en död man. Det var Snorris
son Thorbrand. Hans hufvud var klufvet af en flat sten,
och bredvid honom låg hans blottade svärd. Hon tog
upp det i afsikt att försvara sig med det. Då skrälingarne
närmade sig, blottade hon sitt bröst och slog sig därpå
med flatsidan af svärdet. Häröfver blefvo skrälingarne
förskräckta, rusade ned till sina båtar och rodde sin väg.
Men Karlsefni och hans följeslagare gingo ned till henne
och berömde hennes tapperhet.
Två af Karlsefnis män hade fallit och en stor mängd
af skrälingarne. Karlsefnis skara hade blifvit öfvermannad
af fiendens stora öfverlägsenhet i antal. De återvände nu
till bodarna, förbundo sina sår och undrade på hvad det
kunnat vara för en människomassa som fallit öfver dem
ifrån land. Men vid närmare eftertänkande funno de nu,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
