Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Columbus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lämnande Diego kvar hos munkarne i Rabida, begaf
sig Columbus nu tillbaka till Santa Fé. Isabella
höll sitt löfte till Juan Perez och sammankallade
här, i december 1491, ett antal af rikets för lärdom
mest ansedda män till ny öfverläggning i ämnet. Bland
dem befunno sig kardinalen af Spanien och ärkebiskopen
af Toledo Pedro Gonzalez de Mendoza, ärkebiskoparne af
Granada och Sevilla Hernan Talavera och Diego de Deza,
biskopen af Palencia, den sedan så ryktbare Juan Rodriguez
Fonseca, drottningens kammarherre, den ädle och fint
bildade Juan Cabrero, Ferdinands förut omnämnde skattmästare
Alonzo Quintanilla samt prinsessornas lärare italienaren
Alessandro Geraldini. Det är af den sistnämnde vi äga
berättelsen om detta märkvärdiga sammanträde.
Meningarna voro i början mycket delade. Flertalet af de
spanska prelaterna såg i Columbi förslag ett kätteri och
åberopade sig emot det på yttrande af den helige Augustinus
och Nicolaus de Lyra. »Jag, som händelsevis hade min plats
bakom kardinalen,» berättar Geraldini, »lutade mig nu fram
och hviskade till honom, att Nicolaus de Lyra och den
helige Augustinus utan tvifvel varit utmärkta teologer, men
måste varit klena kartografer, då portugiserna nu framträngt
till en punkt på andra halfklotet, där de ej längre sett
polstjärnan, och upptäckt en annan stjärna vid den motsatta
polen, ja, till och med funnit alla länderna i den heta zonen
fullt befolkade.»
Vi veta ej, hvad verkan dessa Geraldinis ord gjorde
på den förste prelaten i Spanien. De kunde endast
befästa honom i en redan bildad åsikt. Han var, som vi
sett, redan förut vunnen för Columbi plan, och med honom
uttalade sig nu flertalet af församlingen för den, bland
dem många som i Salamanca förkastat den.
Ännu dröjde dock Ferdinand och Isabella att fatta
sitt beslut. Granadas fall väntades hvar dag. Men när,
den 2 januari 1492, Castiliens och Aragoniens flaggor
vajade från Alhambra och Granadas siste moriske konung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
