Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Perus eröfring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
trots spaniorernas vandaliska förstöring, här så väl som i
Yucatan och Mexiko, af allt som erinrade om den gamla
nationella kulturen, vi ännu i dag kunna göra oss en
föreställning om de gamla peruanernas husliga lif. Det stora
graffältet vid Ancon, som i våra dagar blifvit upptäckt
och undersökt, har i detta fall varit ett verkligt Pompeji
för forskningen.
I byggnadskonst, så väl som i storartade befästnings-
och väganläggningar, väfnads- och metallindustri, visade
sig dessa bergfolk vara toltekernas och mayas fränder.
Deras i sträng stil uppförda palats och tempel, deras cyklopiska
murar med utspringande hörn, men framför allt deras
vägbyggnader, ställa dem i nahuafolkens främsta led. Den
ståtliga inkavägen, som från Cuzco förde till Quito och
ännu längre norr ut, en sträcka af 150 sv. mil, är ännu i
sina ruiner, säger oss Al. von Humboldt, lika imponerande
som de romerska härvägarna.
Belagd med jämna kvaderstensblock, 20—25 fot bred
och till större delen planterad med lummiga träd, gick
den i rak linie fram öfver klyftor och dalar. Öfver bäckar
och forssande strömmar förde broar af tåg, trä eller sten,
och dalväggarna öfvergingos på länga rader af trappor,
uthuggna i berget. Milstolpar angåfvo väglängden, och
på hvarannan mil voro rastställen anlagda. Inkan och de
förnäme färdades i bärstol, alla andra till fots. All
transport skedde antingen på människoaxlar eller på ryggen af
laman, och Peru var vid europeernas ankomst det enda
land i Amerika som hade ett lastdjur. Alla dessa djur
tillhörde staten, och hvar familj fick sig från de kungliga
domänerna årligen tilldelad en viss kvantitet ull för sitt
behof.
På dessa ypperliga vägar underhölls förbindelsen mellan
de olika landsdelarna genom snabblöpare, alldeles som i
Mexiko. Peruanerna hade dock ej, som aztekerna och
maya, någon skrift. Den ersattes endast ofullkomligt af den
s. k. quipus, en bundt färgade, med knutar försedda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
