Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Perus eröfring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilken skonslöshet spaniorerna foro fram mot infödingarne,
visar bäst en uppgift af en samtida spansk författare, att
under de första åren af eröfringen ej mindre än halfannan
million af dessa omkommit för fiendens svärd eller af
hunger. Vana som de voro att af sina herskare behandlas
som omyndiga barn, stodo de, när den gamla organisationen
upplöstes, alldeles hjälplösa, och det dröjde länge
innan en ny hann komma till stånd.
Pizarro grep sig dock an därmed. Liksom i Mexiko,
utdelades jorden bland segrarne, och landets forna herrar
blefvo lifegna. Han lade tillika grunden till en ny hufvudstad
i närheten af kusten och kallade den Ciudad de los reyes,
ett namn som dock snart ändrades till Lima efter
dn lilla floden Rimac, vid hvilken den låg.
Förhållandet mellan Pizarro och hans bolagsman från
Panama, Almagro, hade länge varit spändt. Den senare
ansåg sig ha blifvit besviken på de löften som gifvits honom.
Almagro hde gjort Pizarro väsentliga tjänster under eröfringen
och fordrade nu till lön värdigheten som adelantado
öfver den hälften af riket. Men Pizarro förstod alltjämt
att med nya löften och uppdrag ställa den godtrogne
Almagro tillfreds. Så understödde han nu ifrigt dennes
plan att eröfra det söder ut belägna Chile,hvilket trodds
vara lika guldrikt som Peru.
Med 500 man bröt Almagro också sommaren 1535
upp, tågade öfver de öde fjällslätterna på Chiles Cordillerer
och hann slutligen efter månaders marsch, hvarunder hans
lilla här haft att kämpa mot snöstormar, köld och hungersnöd,
lyckligt ned på kustlandet, men endast för att finna
sig sviken i alla sina gylllene förväntningar. I Chile fanns
intet guld, och dess infödingar lefde ännu i ett halfvildt
tillstånd, vida skildt från den civilisation som utmärkte
deras grannar i norden. Sedan han hvilat ut sina trupper,
anträdde han därför återmarschen, men tog nu vägen utmed
kusten, genom saltöknen Atacama, där han och hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
