Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Det spanska och portugisiska Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ättlingar, de senare kallade creoler, samt infödingarne,
indianerna, den öfvervägande massan. Efter hand uppstod
dock genom blandning af båda en mellanras, mestizerna,
hvartill efter negerslafveriets införande kommo negrer, mulatter
och zambos eller chinos, en blandras af negrer och
indianer, jämte åtskilliga andra rasblandningar. Det är
denna brokiga massa af färgade som ännu i dag, i olika
proportioner i olika stater, utgör hufvudbeståndsdelen af
det forna spanska Amerikas befolkning.
Indianerna voro långt ifrån en enda likformig massa.
De skillde sig tvärtom betydligt till stam, språk, lynne och
kultur. Det var en ofantlig skillnad mellan de krigiska
aztekerna och araucanerna och Antillernas veka cariber,
mellan de konstfärdiga quecha och maya och de råa
stammarna vid Orinoco. Forskare ha beräknat, att ensamt
i Sydamerika talas närmare tvåhundra olika indianspråk,
och stammarna skiftade i oändlighet. De största och
mäktigaste voro guarani i La Plata-området samt
araucanerna i östra Chile.
De hade äfven mycket olika motståndskraft. Medan
Antillernas befolkning inom kort helt och hållet dog ut,
bibehöllo sig de härdiga stammarna på fasta landet och
utgöra ännu i dag hufvudmassan af befolkningen i de fria
Amerika, eller föra, såsom fria indianer, indios bravos, sitt
gamla oberoende lif i skogarna och på stepperna.
För indianerna var det spanska väldet ett förkrossande
järnok. Och detta ok tryckte på dem från alla håll: ej
blott från kronans sida, hvilka använde dem som slafvar
i bergverken och af dem uttog skatt, utan äfven från de
stora godsägarnes, hvilka som repartimientos fingo sig
tilldeladt ett visst antal indianer, större eller mindre. Äfven
kyrkan, som bort vara deras naturliga beskyddare, deltog
i den allmänna utpressningen jämte ämbetsmännen, hvilkas
aflöning till stor del bestod uti hvad de kunde afpressa
den infödda befolkningen. Indianerna voro rättslöse: de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
