Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Det spanska och portugisiska Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1807 flyttade öfver till Rio de Janerio, där den mottogs
med lojalt jubel. Det gamla systemet ändrades nu:
hamnarna öppnades, industrien uppmuntrades, och en mer
frisinnad anda gjorde sig gällande i hela styrelsen. Men
portugiserna gynnades ännu framför de infödda brasilianarne,
och de spanska koloniernas exempel verkade smittande.
Fordringarna på en skilsmässa från Portugal blefvo allt
högljuddare och enstämmigare. Den gamle konungen ville
dock ej lyssna därtill; men då han återvändt till Lissabon
och lämnat styrelsen åt sin son, dom Pedro, inkallade
denne en nationalförsamling, som den 1 augusti 1822
proklamerade Brasliens själfständighet och den 12 därpå
följande oktober utropade dom Pedro till konstitutionell kejsare
af Brasilien under namn af Pedro I.
Under stora både yttre och inre svårigheter förde han
styrelsen till 1831, då han abdikerade till förmån för sin
då ännu endast nioårige son Pedro II. Myndig redan vid
femton år, hade han mottagit en mycket svår uppgift. De
republikanska och anarkiska rörelse som sönderslitit landet
under faderns regering fortforo alltjämt. Men midt under
dessa lades af regering och representation grunden till det
nya Brasilien. Förvaltningen ordnades, folkundervisningen
förbättrades betydeligt, de stora obebodda sträckorna i det
inre upplätos åt odlingen, en regelbunden ångbåtsfart
öppnades på Amazonfloden ända till Perus gräns, vetenskap
och konst främjades, och slutligen upphäfdes äfven
negerslafveriet fullständigt. Den republikanska rörelsen
bemäktigade sig dock efterhand äfven armeen, och genom en
militärrevolution — de sydamerikanska revolutionernas vanliga
art — störtades slutligen den 15 november 1889 den
brasilianska monarkien och infördes en federativ republik
efter Förenta staternas mönster, där hvar och en af de
gamla provinserna är en stat för sig. Med undantag af
Canada, och knappast ens det, är sålunda nu mera hela
Amerika republikanskt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
