Print (PDF) - On this page / på denna sida - 8. Fransmännen i Canada
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utrotade huronstammen. Jesuitfäderna blefvo efter långt
pinande dödade.
Dessa huroner voro jämte irokeserna den mest begåfvade
af Nordamerikas indianstammar öster om Mississippi.
Jakten var visserligen äfven hos dem hufvudnäring, men
de idkade tillika ett ej obetydligt jordbruk och bodde i
befästade byar med timrade hus. Hos huronerna var
sambandet mellan stammarna mer löst, men irokeserna
hade slutit sig tillsammans till ett fast organiseradt
förbund, de Sex nationernas, alla bosatta bredvid hvarandra
i västra delen af den nuvarande staten New-York. Irokeserna
voro länge det mäktigaste folket i denna del af Nordamerika,
fruktade lika mycket för sin grymhet som tapperhet. Allt
sedan Champlain bistått huronerna emot dem, voro de
fransmännens fiender, och under de många gränskrigen
mellan de engelska och franska kolonierna stodo de
merendels på engelsmännens sida.
I slutet af 17:e århundradet upplefde Canada en kort
blomstring. Ludvig XIV och hans minister Colbert sökte
då med konstlade medel gjuta nytt lif i den tynande
kolonien. Jordbruk och näringar, som Canada nästan helt
och hållet saknade, skulle med ett slag framstampas ur
marken. Med ofantliga kostnader öfverfördes den ena
laddningen efter den andra af unga karlar och kvinnor af
arbetsklassen. Äktenskap uppmuntrades genom premier,
och styrelsen drog med faderlig omtanke försorg om att
inga, män eller kvinnor, fingo gå ogifta. Industrien
uppmuntrades och kringhägnades med privilegier, och till
allt sträckte konungen och hans minister sin omtanke. På
detta sätt galvaniserades Canada, så att säga, till lif,
och folksiffran sprang på några år upp från några tusen
till öfver tiotusen.
Men Ludvig XIV ville äfven gifva sitt skötebarn –
och som sådant ansåg han alltid Canada – en social
organisation efter sitt sinne och införde nu i vildmarken
vid S:t Lawrence samma feodalsystem som Richelieu krossat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
