Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Canadas eröfring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det för en del af Louisiana och anlade, för att göra sina
anspråk gällande, ett fäste, Fort Duquesne, på det ställe
där Ohios båda källfloder förena sig och Pittsburgh nu
reser sig. Engelska regeringen skickade då, 1755, en här
af reguliera trupper under general Braddock för att taga
fästet och landet; men den engelska styrkan blef under
marschen genom skogarna öfverrumplad af de i bakhåll
liggande indianerna i fransk sold och till stor del nedhuggen.
Det stora sjuåriga kriget hade utbrutit i Europa, med
England och Frankrike som deltagare på motsatta sidor.
Deras krigsteater var åter hufvudsakligen Amerika. England
hade denna gång föresatt sig att krossa det franska
väldet i Canada för att bli utan medtäflare på den amerikanska
marknaden, och gjorde för det ändamålet stora ansträngningar.
Men det var först när William Pitt den äldre, sedan lord
Chatham, kommit till styret som kriget å Englands sida fick
kraft och framfart. Han sände på en gång tre armeer mot Canada,
af hvilka den ena tog det viktiga Fort Niagara, som beherskade
Öfre Canada, den andra stormade och eröfrade fästena vid Champlainsjön
och därefter framträngde mot Montreal, medan den tredje, 8000 man
stark under general Wolfe, på en stark
flotta uppför S:t Lawrence ryckte mot Quebec.
Denna stad, då fransmännens hufvudfäste i Canada,
ligger i vinkeln mellan S:t Lawrence och dess biflod Charles
river, på terrasserna af en i floden utskjutande klippudde.
I norr begränsas denna udde af Charles river och sammanhänger
i väster med en platå, hvars södra sida stupar
brant ned i floden och som bär namnet Abrahamshöjderna.
Staden hade redan då starka fästningsverk och ansågs
både härigenom och genom sitt naturliga läge ointaglig.
Den engelske general som skulle pröfva sina krafter
mot detta bålverk var en helt ung man, liten och spenslig
till växten, med ett sjukligt och hektiskt utseende. Men
Pitt kände sin man, och soldaterna kände honom äfven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
