Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Befrielsekriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men hans ord hade vikt, liksom hans rena och upphöjda
karakter ingaf allmän aktning.
Han tillhörde en gammal virginisk släkt, som sedan
midten af 1600-talet varit bosatt på familjesätet Bridges
Creek vid Potomac i norra delen af provinsen, där den ägde
betydliga jordsträckor. Männen af denna släkt voro alla
driftiga jordbrukare, passionerade sportsmän, trogna
anhängare af engelska statskyrkan och goda patrioter. Ehuru
ej, som man länge antog, af nobel härkomst, hade de
dock kavaljerblod uti sig, och Washingtonarne, liksom
deras grannar både vid Potomac och Rappahannock, togo
under de borgerliga krigen parti för stuartarne, hvilket
likväl ej hindrade dem att hemma i provinsen göra egenmäktiga
guvernörer ett oböjligt motstånd. Boklärdom hade de ej mycket:
de liknade häri den engelske squiren, men de voro, äfven som
han, gentlemen och hade höga begrepp om heder. Själfva hade de
kanske en gång i sin ungdom besökt moderlandet, och sönerna
gingo ej sällan i engelsk krigstjänst. På de gamla virginiska
herresätena saknades därför ej en viss förfining, hvilken adlade
den obegränsade gästfrihet som där utvecklades. Näst sin familj
älskade den virginiske plantageägaren ingenting så mycket som
sina hästar. Det var hans stolthet att äga stora stall af utsökta
rasdjur, och ingen beduin kände bättre än han sina favoriters
stamträd. Sitt jordbruk skötte han med negerslafvar, af hvilka
det alltid fanns ett helt vimmel på gården. De behandlades i
allmänhet väl, och de flesta voro födda på stället; men redan
nu hade man i Virginien kommit till insikt af, att slafarbete
är dålig hushållning, och dess borgarförsamling hade flere
gånger petitionerat om förbud mot negerimporten.
Det var i sådana omgifningar den unge George växte upp. Fadern,
Augustine Washington, den tredje i ordningen af gårdens ägare,
dog då gossen endast var tolf år, och hans uppfostran tillföll
nu helt och hållet modern, Mary Ball, en förträfflig, praktisk
kvinna. George fick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
