Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Befrielsekriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den 19 mars höll Washington sitt intåg i Boston,
hvars befriade invånare mottogo honom med hänförelse.
Den var dock ej odelad: Boston, liksom alla de större
städerna och kolonierna öfverhufvud, innehöll ett ej ringa
antal som förblifvit moderlandet trogna och under kriget
ställt sig på dess sida. Många af dessa så kallade »tories»
eller »lojalister» kämpade äfven i de engelska leden mot
egna landsmän och voro från kolonisternas sida föremål
för ett ytterligt hat. Under krigets gång uppsattes af
dem frikårer, som vanligen stredo med förtviflad tapperhet.
Denna olyckliga splittring i politiska åsikter hade äfven
inträngt i familjerna: bröder stodo på olika sidor, fäder
och söner likaledes. Så såg man Benjamin Franklins ende
son William, en sträng rojalist, som engelsk guvernör i
NewJersey samverka med general Cornwallis mot Washington
och hans trupper.
Hösten 1775 gjordes från amerikansk sida ett försök att
genom öfverrumpling taga Quebec och bringa hela Canada
till resning mot England, och en liten här på några
tusen man afsändes för detta ändamål dit under befäl af
generalerna Montgomery och Arnold. Men företaget fick en
snöplig utgång. Den tappre Montgomery föll vid ett
misslyckadt stormningsförsök, Canadas befolkning kunde
ej förmås till resning, Quebec undsattes af en stark
engelsk flotta, och spillrorna af den amerikanska hären
måste efter en tid anträda återtåget.
Bättre lycka hade de amerikanska vapnen under tiden
haft i söder. General Howe, hvilken efter Bostons
utrymmande begifvit sig till Nya Skotland, hade därifrån
i maj skickat några tusen man landstigningstrupper under
sir Henry Clinton att i förening med en stark flotta under
commodore Parker intaga Charleston, SydCarolinas bekanta
hufvudstad och tillika den största handelsplatsen i hela
Södern. Staden ligger på en halfö mellan de båda floderna
Ashley och Cooper, som strax nedanför utfalla i en lång
hafsvik, hvars innersta del utgör Charlestons berömda hamn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
