Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Befrielsekriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Själfständighetsförklaringens författare Thomas Jefferson
tillhörde en rik virginisk släkt och hade som Adams
ägnat sig åt advokatyrket. Som denne, var han ett skarpt
hufvud och i besittning af en stor författaretalang, men
som talare mindre lycklig än sin bostonske rival. Den
märkliga olikheten ägde tillika rum emellan dem, att medan
nyengländaren Adams, som vi sett, var en mer koniservativt
anlagd statsman, virginiern Jefferson däremot var en
afgjord demokrat. Han var tillika den främste kämpen för
hvad man sedan kallat »state rights» och ingen vän till
en stark unionsmakt. Han var dock ingen ytterlighetsman:
därtill var han för mycket praktisk statsman. Hans sträfvande
gick under ett långt lif, både vid och utom makten, ut på att
utveckla de republikanska institutionerna i demokratisk rikning,
och Jefferson är den egentlige stiftaren af det demokratiska
partiet i Förenta staterna. Vi skola under gången af vår berättelse
ofta få tillfälle att återkomma både till honom och Adams.
Jefferson var nu några och trettio år, Adams sex år äldre.
När den stora frågan den 2 juli åter kom för, hade de hittills
tvekande staterna gifvit sina ombud instruktioner att rösta för,
och så blefvo Lees resolutioner denna dag antagna af tolf stater:
den trettonde, NewYork, som innehöll ett betydligt antal
rojalistiska element, insände först sedermera sitt instämmande.
Därmed var hufvudfrågan afgjord: kongressen hade
förklarat de tretton staterna för ett af England oberoende
land. Det återstod blott att publicera denna förklaring för
världen. Komiténs förslag till en själfständighetsförklaring
togs nu under pröfning och blef två dagar därefter, den
4 juli 1776, af kongressen så godt som oförändradt antaget.
Akten inledes med dessa ord:
»När det under de mänskliga händelsernas gång blir
nödvändigt för ett folk att upplösa de politiska band som
förbundit det med ett annat och bland jordens makter intaga
den särskilda och jämbördiga ställning, till hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
