Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Befrielsekriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
befanns det, att boet var tomt och fågeln bortfiugen.
Washington hade under natten, lämnande lägereldarna
brinnande och förpostkedjan kvar under några timmar,
i största tysthet aftågat och efter en hastig marsch
på den hårdt tillfrusna vägen i dagbräckningen kastat
sig öfver det i Princeton, ett par mil norr om Trenton,
stående engelska arriérgardet, tre infanteriregementen.
Nu uppstod en ytterst häftig strid, hvarunder Washington
själf förde sina trupper i elden och oupphörligt
blottställde sig. Denna dag slogos amerikanerna väl, men
så gjorde också fienden, och han drog sig i god ordning
tillbaka mot den i ilmarsch anryckande hufvudstyrkan.
Äfven nu vägrade Washington mottaga den erbjudna bataljen:
kännande sin underlägsenhet, hade han, när Cornwallis
uppnådde Princeton, med de tagna engelska förråden fortsatt
marschen norr ut in i den bergstrakt som upptager västra
delen af NewJersey och där vid Morristown intagit en fast
ställning i fiendens flank. Här gick han i vinterkvarter.
Allt emellanåt utsände han dock mindre ströfkårer, som
uppsnappade fiendens förråd, afskuro mindre afdelningar af
hans trupper och så oroade Cornwallis’ förbindelser, att
denne snart såg sig nödsakad att utrymma NewJersey och draga
sig tillbaka till NewYork, endast behållande posteringar vid
sundet.
Dessa små framgångar, i förening med det lyckliga fälttåget
vid Delaware, hade ej litet höjt modet bland de amerikanska
trupperna. Kongressen, som vid fiendens annalkande förlagt
sitt säte till Baltimore, hade äfven haft den klokheten att
lämna Washington fria händer i allt som rörde armén. Han ägde
hädanefter själf utnämna alla officerare under generalmajorsgraden,
uppsätta och organisera de trupper kongressen beviljade, mot
skälig betalning rekvirera allt hvad han behöfde af befolkningen
samt utöfva högsta verkställande makten i de områden där hans här
var förlagd. Det var en verklig militärdiktatur som uppdragits åt
honom, men endast för sex
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
