Print (PDF) - On this page / på denna sida - 16. Slafveriet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förbjöd all negerimport. Men de södra staterna, långt ifrån att följa Nordens exempel, bibehöllo det ej blott, utan gjorde det äfven till själfva grunden hvarpå hela deras statsväsen hvilade. Det var i synnerhet två orsaker som bidrogo till detta slafveriets befästande i Södern. Den ena var den nu i allt större skala drifna bomullsodlingen, för hvilken hvita arbetare ansågos olämpliga, men framför allt den olyckliga paragraf i unionsförfattningen som medgaf, att tre femtedelar af slafbefolkningen finge medräknas vid bestämmandet af det antal representanter hvarje stat ägde sända till kongressen. Hela deras intresse låg nu uti att öka slafmassan hemma hos sig själfva och skapa nya slafhållande stater i Västern. Däraf de periodiskt återkommande häftiga striderna så snart någon ny stat skulle upptagas i unionen. De drefvos härvid både af fruktan och hersklystnad, ty de hade anledning befara, att Norden ej på längden skulle tåla en institution, som så väsentligt försvagade dess maktställning inom unionen. Men det var ej denna strid om politisk makt som påskyndade krisens utbrott och Söderns fall: det var den ytterst grymma behandlingen af negrerna i slafstaterna och den däraf väckta djupa förbittringen bland massorna i Norden. Slafägarne hade gripits af panik. De fruktade för en slafresning liknande den som på 1790-talet öfvergått San Domingos plantageägare. De hade också anledning till fruktan, ty i många trakter, i synnerhet i kustlandet, var negrernas antal femdubbelt mot de hvites, och en omänsklig behandling hade drifvit dem till raseri. Plantageägaren och hans drabanter måste ständigt gå beväpnade, och hvar och en som visade minsta tecken till uppstudsighet misshandlades på det förfärligaste eller nedsköts på stället. Konspirationer ägde också verkligen rum bland negrerna -- motsatsen skulle varit ett underverk -- och en sådan som utgick från Texas kväfdes innan den ännu utbrutit,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
