Print (PDF) - On this page / på denna sida - 16. Slafveriet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Denna SydCarolinas uppsägelse af unionen var intet plötsligt, i ögonblickets hetta tillkommet beslut. Den var länge förberedd, och härden för de mot unionen i tysthet smidda planerna hade varit unionsregeringen själf: presidenten Buchanan och hans ministrar. Den förre gick i detta fall så långt hans svaga och obeslutsamma karakter tillät; af ministrarne, ytterliga sydstatsmän, voro flere öppna förrädare. De sörjde för, att unionen i det afgörande ögonblicket skulle stå så värnlöst och Södern så väl rustadt som möjligt. Så lät krigsministern Floyd under allahanda förevändningar, eller i hemlighet, föra ofantliga massor krigsmateriel från arsenalerna i Norden till Södern: ej mindre än 140 000 gevär af nyaste konstruktion kommo på detta sätt insurrektionen till godo. Buchanan, hotad med en anklagelse af representanthuset, måste omgifva sig med nya ministrar, men den skada som redan skett och ej stod att bota var ofantlig. Olyckligtvis skulle ännu några månader förflyta innan den nya regeringen kom till makten, och denna frist försummade ej sydstaterna begagna sig af. SydCarolinas regering, tidigast i rörelse, organiserade med feberaktig ifver statens försvar. Framför allt sökte hon sätta Charleston i säkerhet för ett möjligt anfall af unionens flotta. För detta ändamål var det henne af högsta vikt att få i sina händer de fästen som försvarade inloppet och, liksom alla landets fästningar, arsenaler och örlogsvarf, stodo under unionsregeringens omedelbara kontroll. Det starkaste af dem var Fort Sumter, beläget på en liten klippholme, ungefär en half sv. mil från staden. Hade det varit i fullt försvarsskick, skulle upproret i Charleston ej vågat sticka upp hufvudet. Men, liksom alla de andra fästena i Södern, befann sig äfven Sumter i ett med flit vårdslösadt skick. Både bestyckning och proviantering voro långt under behofvet, och på kommendantens alla föreställningar i Washington gafs intet svar: samma förrädare som skickat vapenförråden till Södern och ställt krigsdepartementets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
