Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 18. Amerika i våra dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
plantagedrift med fria arbetare, af hvilka mer än
hälften äro hvita män. Slafarbetet hade gjort Södern
fattigt: det fria arbetet, i förening med en förut
okänd företagsamhet, har gjort det rikt. Det är ej
längre, som förut, utan manufakturer: det har, som
Norden, lärt sig tillgodogöra de minerala skatter
dess jord gömmer, och är särskildt i järnindustrien
redan en medtäflare till Norden.
Sedan 1861 hafva republikanerna nästan oafbrutet
innehaft makten. Det enda undantaget bildar
fyraårsperioden 1885–1889, då en demokratisk president,
<i>Grover Cleveland<i/>, residerade i Hvita huset.
Efter Johnsons närmaste efterträdare, <i>Grant<i/>,
som omvaldes 1873, följde Rutherford Hayes och
Chester Arthur (1877–1885). Arthur hade som vice
president efterträdt den 1881 efter endast några
månaders ämbetsförvaltning af en fanatiker mördade
presidenten James Garfield, liksom Lincoln en
»selfmade» man, hvilken på ett lofvande sätt börjat
sin styrelse med ett krig mot ämbetsjägeriet, ett af
unionens värsta ogräs.
Partiets inre politik har utmärkts af samma stränga
skyddstullsystem som herskat allt sedan frihetskriget.
I den yttre politiken gjordes, efter inbördeskrigets
slut, Monroedoktrinen med kraft gällande mot det
kejserliga Frankrike, som tvangs att utrymma Mexiko,
och skiljedomen i Genève, som ådömde England ett drygt
skadestånd för de förluster amerikanska handeln lidit
genom de i England utrustade sydstatskaparne, var äfven
en stor seger för kabinettet i Washington.
Redan 1858 hade det unga, lifskraftiga Minnesota
som stat upptagits i unionen, och det följdes 1859 af
Oregon, 1863 af VästVirginien, det från
Virginien utbrutna området väster om bergen, 1864 af
Californias granne, det silfverrika Nevada, 1867
af Nebraska, präriestaten väster om Iowa, och nio
år derefter af Colorado, grufstaten på höglandets
östra sluttning.
Under de båda senaste årtiondena hafva ej mindre än
sex nya stater tillkommit, några af dem under de senaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
