Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 18. Amerika i våra dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gränsbyggarlifvet i den dåvarande Västern och de många
alstren af Washington Irvings humoristiska, fint skurna
penna.
I de närmast följande årtiondena möter oss ett klöfverblad
af stora amerikanska författarenamn: skalden Longfellow,
sedeskildraren Hawthorne och tänkaren Emerson, jämte många
mindre, bland dem den fantastiske Poe, kallad Amerikas Balzac,
romanförfattarne Holmes och Judd m. fl.
Samtidigt fick Amerika en historisk literatur af hög rang.
Irving skref sina lefnadsteckningar öfver Columbus och
Washington, Prescott sina på en gång gedigna och färgrika
skildringar af Mexikos och Perus eröfring, medan Bancroft
i ett stort verk tecknade sitt fäderneslands historia till
unionen. I ett annat klassiskt vordet arbete har Lothrop-Motley
berättat Nederländernas frihetskamp mot Spanien. Den
historiska forskningen i Amerika, som med dessa verk så
hastigt vann världsrykte, blomstrar alltjämt och har senast
genom Harrisses arbeten spridt alldeles nytt ljus öfver
Amerikas upptäckare.
På antislavery-rörelsens tid hade mrs Beecher-Stowes
teckningar ur slaflifvet en verkan som få böcker utöfvat;
Bret Harte ställde oss midt in i de vilda scenerna i ett
californiskt guldgräfvarläger och förstod intressera oss
äfven för dess mest groteska figurer; och från snöpassen
och alpdalarna i väster gåfvo oss så väl vägbrytaren Fremont
som den unge genialiske Winthrop, hvilken fann hjältedöden
i det stora kriget, utsökta skildringar.
Den patriotiska hänförelsen under kriget närdes med
eldiga sånger, lästa och sjungna i den fattigaste koja,
af Amerikas båda största nu lefvande skalder, Lowell och
Whittier, den förre mest känd genom sina Biglow Papers,
den senare genom sitt högstämda Laus Deo!, där han
besjunger den stora akten af den 3 februari 1865.
Men utom literaturen, utom pressen och skolorna, ingår
som en ytterligare väsentlig faktor i den amerikanska
bildningen: det politiska lifvet själft. Denna
skola börjar för amerikanen tidigt. Det är först hans
»township» eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
