Elias Sehlstedts Sånger och Visor / 101 (1893) Author: Elias Sehlstedt With: Carl Larsson Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den gamla ungkarlen eller Ånger och försoning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Den Gamla Ungkarlen eller Ånger och Försoning

Tiden ilar. Hvem behåller Jemt sitt unga vackra skinn? Re’n i tidens protokoller Skrifs jag såsom gammal in. Från den muntra ungdomsscenen Är jag redan hvisslad ut, Gikten håller hus i benen, Ryggen börjar gå i kut. Ack! Jag sörjer derför svåra, Tiden har så fasligt brådt! Pannans hvalf har mången fåra, Håret redan går i grått. Lockar, hvaraf förr jag skrutit, Mörka såsom nattens sky — Ack! i hjessan, der de sutit, Tittar ett förargligt ny. Munnens ros är ej densamma, Mången tand fått permission, Blek mot förr är ögats flamma, Kinden stöter på citron. Ack! den sorg är djup och bitter, Och den enda tröst jag har, Är, att bland ruiner sitter Näsan ograverad qvar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>