Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vid gamla årets afresa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ha vi väl fått det allraminsta grand
Af mat och dryck af hela företaget?
Nej, Finland, gubbe! det är magens land
Och vore kuku just vid detta laget.
 |
Hur herrligt vore icke lifvet då,
Och hvilket jubel ibland Sveriges söner!
Den dyra tiden skulle snart förgå
Och ingen klaga öfver knappa löner.
Ty om ock mången såg ett ondt deri,
Det skulle alltid glädja menskovännen,
Ty Finland skulle endast Sveriges bli,
Blott för att delas mellan tjenstemännen.
Det är ej lätt i hast att komma håg,
Hvad storverk du uträttat under året,
Jo, du har släppt ur landet all vår råg
Och satt opp priset på att klippa håret.
Guds hus du eldat, att vår frusna slägt
Mer komfortabelt kan vår Herre dyrka,
Och att odödlig bli som arkitekt,
Du skänkt en skorsten åt Sankt Jakobs kyrka.
Jag ville språka i förtrolighet
Ännu om andra små omständigheter;
Men natten flyr, och tiden, som du vet,
Är alltid kort och dyrbar för poeter.
Din efterträdare nu spiran tar
Och helsas skall i första morgon-väkten
Med en sprittny kantat. — Au revoir!
Sof som du börjat, helsa hem till slägten!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
