Print (PDF) - Color (PDF) - full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lifvets vexlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
<chapter name="Lifvets vexlingar">
<poem>Strid och vexling menskan följa Genom lifvets dunkla dröm, Der vi ängsligt stå och skölja Trasorna i tidens ström. An åt lyckan man sig gläder, Än man naggas bit för bit, Än man drifs för vind och väder, Som ett yrfä hit och dit. Lifvets gång är enahanda: Ingen rast och ingen ro; Är man född i Haparanda, Skall man dö i Falsterbo. Underlig är menskans vandel, Om man den betraktar rätt. Bäst man snusbod har och handel, Sitter man på taburett. Fåfängt går man här och koxar, Att sitt öde se förut, Är man född att mota oxar, Blir man rik grossör till slut. Stundom för att gifmild vara, Känner lyckan ingen gräns, Mången ifrån fänrik bara, Knogat upp till excellens. Så ser man ock mången vandra Arbetsam, men dock i nöd, Medan uti lättja andra Simma uti öfverflöd. — Roligt vore det att veta På hvad grund det är så stäldt, Att en del skall ha det feta Och en annan stå på svält. Dock, hvad kan det, på det hela, Röra oss, jag fråga vill? Ödets makter med oss spela Utan att oss spörja till. Fåfängt är det att vi spana, Hvarför ödet så befallt; — Men det är ju menskans vana Lägga näsan uti allt.</poem>
</chapter>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
