Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skärgårdsepistel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Till höst det redan stundar,
Som hvar man ser
Och solens öga blundar
Allt mer och mer.
Och nordanvinden skalar
Omkring med dån,
Och takets ränna sqvalar
I vattensån.
Knappt sommarn hinner titta
Inom vår port,
Så flyr han bort: besitta,
Hvad den går fort!
Vi berga knappast kunna
Den skörd vi sått.
Af strömming knappt en tunna
Har måsen fått.
Bäst vi af blommor tjusas
I solens sken,
Af höstens vinge grusas
Hvarenda en.
Men, ack, hvad hjelper klander?
Jo på sin höjd
Att man, liksom Mothander,
Får vara nöjd.
Dock ljuf har sommarn varit
Uppå vår ö,
Och hit har folket farit,
Som ej tänkt dö.
Det också var beviset
På sundt förnuft,
Ty här är paradiset
Af sjö och luft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
