Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På Djurgården
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
EN LÄRKA.
Här är det ljufligt i luften att gunga,
Slå mellan himmel och jord några hvarf,
Titta på blommornas skiftande klunga,
Jubla och sjunga,
Hugga sig se’n en och ann’ liten larv.
Himlen är blå
Som det blåaste siden.
Färgen också
Är äkta uti den:
Det kan han också ha tillgångar till.
Här skall i solen jag vingarna badda.
Här skall jag ladda
Näbben med sånger och öfva min drill.
EN MYRA.
POETEN.
Hör du myra lilla!
Håll dig ej så illa:
Du mår bättre du än mången ann’!
Du drar stockar tunga,
Men du slipper sjunga:
Det är mer än du begripa kan.
Och hvad jag förnimmer,
Får du gå och masa:
Du har godt om timmer,
Du har ved till brasa,
Och det måtte väl för fan gå an.
Hör du, stolta myra!
Du har ingen lyra:
Du af sångens qval ej heller kan
Någonsin betungas.
Sångarn slits och slungas
Mellan jord och himmel af och an.
Du går trygg på backen,
Du har tak, som skydda,
Du har lugna stacken,
Du har egen hydda,
Men en sångare, hvad har väl han?
MYRAN.
LITEN SKOGSBÄCK.
Jag kom lös, jag kom lös
Ur min långsamma natt,
Der jag inmurad satt
Hela vintern och frös.
Det var smällkallt och hvasst
Uti Tivoli skog,
Der det blåste och drog
Mellan bergstalp och rös.
Men då vårsolen log
Med en brinnande hast,
Blef jag hänryckt och nös
Och kom lös.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
