Elias Sehlstedts Sånger och Visor / 312 (1893) Author: Elias Sehlstedt With: Carl Larsson Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höstbref från Sandhamn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

innehållande notifikation om dödsfallet samt
en vänlig uppmaning att hjelpa Lisa ur
bedröfvelsen och göra hennes gamla hjerta
gladt och återstäldt till den instundande
midsommarhelgen. Uppmaningen var
affattad i följande poetiska ordalag:

Gamla Lisa uti stugan
Lefver uti sorg och nöd.
Fattig är hon nu som flugan:
Hennes sista get är död.
        Låt oss samla,
        Unga, gamla!
Att vi till midsommaren
        Kunna visa
        Gamla Lisa
Att hon får en get igen!

Glömde sin älskade get, så mycket en älskling kan glömmas;
Knäppte på locket igen och njöt af den väldiga prisen,
Medan i brännarn på nytt hon svedde den doftande bönan.
Lyckan med solen gick opp och spridde kring åldriga dragen
Glansen af innerlig fröjd, »som på mossiga grafvar ett solsken».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>