Print (PDF) - Color (PDF) - full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höst- och qvällsbetraktelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
<chapter name="Höst- och qvällsbetraktelse"> <poem>Sandhamn 1860. <tab>Mel.: »Bröderna fara väl vilse ibland <tab>Om glasen, men icke om krogen.» Gästerna fara sin kos efter hand Ett par tre familjer i stöten; Gamla, som stappla på grafvarnas rand, Och unga med blommor och band. Här var så lustigt och ljufligt ibland, Kaffekalaser, seglatser och möten. Ömsom man lefde i vatten och sand Från morgon till qvällsolens brand. Hösten plötsligt vår fröjd begrof, Nu ser man ej annat än nät och flöten, Måsar hvässa sin näbb till rof Och kryssa sin ensliga lof. Ensam på kullriga klippan jag står Och ser huru böljorna brusa. Vindarna spela i rockskört och hår Och kråkan på strandhugg sig slår. Ack, den kanaljen, han oväder spår! Skyarna tjockna och tallarna susa. In mellan skären holländaren går Och klyfvarn i vändningen slår. Stum är knipornas sommarsång, Och hafvet, som speglade skyar ljusa, Vältar sig nu uti grus och tång Med böljor som Trebackarlång. Se, hur lotsbåten vräker och far, Med faror och hafsbrott förtrogen. Rustad till strids med ett ref eller par,</poem>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
