Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett stycke minne från skolan och gymnasium i Hernösand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
der man roade sig med musik och dans och
der det till och med vankades punsch. Annars
var det en vara, hvars åtnjutande man någon
sällsynt gång fick smyga sig till bakvägen
på någon anspråkslösare källare, der man visste
att man ej äfventyrade ett möte med någon
af lärarna, om hvilka man hade sig bekant
att de endast brukade besöka de större och
förnämare förfriskningslokalerna. Likvisst
inträffade med den som skrifver detta, att han
som gymnasist, i sällskap med två andra
kamrater, mötte helt oförhappandes sjelfva
lektorn i grekiskan, den hederlige gubben
L—h, klädd i himmelsblå bombasinstulubb
med stor björnskinnskrage, just i dörren till
en af stadens mindre källare, hvarifrån gubben
utträdde en vacker månskensafton.
»Herrarna ämna sig in, ser jag,» yttrade
gubben, då vi litet småflata gjorde våra
gymnasiska bockar. »Ja, det är ej något ondt i
det,» tillade han godmodigt och fortsatte sin
väg, lemnande oss i den högsta förtjusning
öfver så mvcken sokratisk visdom, som vi
tyckte uppenbara sig i hans sätt att bemöta
oss i vår oförmodadt iråkade, högst generande
ställning. Det var som ett högre väsende
plötsligt visat sig och som försvann lika
hastigt, under det den ljusblå tulubben förekom
oss som ett stycke af himmelens sky, hvaraf
lians gudom var omsluten.
Klockan 6 på morgonen ringdes i
skolklockan, som satt i kopparhuf på taket på
skolhuset. Denna befattning besörjdes turvis
af herrar gymnasister i lägre afdelningen. De,
som ej hade handlag för denna konstgren,
fingo anlita någon hjelpsam kamrat, som
gjorde tjensten och hade öfningen inne.
Ringningen måste verkställas ordentligt och med
all noggrannhet, ty vid minsta fel i takten
fick ringaren vidkännas en ganska allvarlig
och till och med handgriplig tillrättavisning
af någon bland herrarna i de högra regionerna.
Klockan half 7 gjordes bön, såväl i
skolan som i gymnasium, hvarefter
lektionerna fortgingo till klockan 9, då man hade
en timmes frukostlof, hvilket också användes
matfriskt och ordentligt. Sedan lästes från
10 till 12 på middagen och från 3 till 6
eftermiddagen, då alla klasserna äfvenledes
samlades till aftonbön.
I skolan hade gossarna, utom sitt
hufvudbry för lexorna, äfven sina hushållsgöromål.
De skulle nämligen turvis hvarje onsdags och
lördags eftermiddag, då alla klasser voro fria
från läsning, sjelfva sopa och städa läsrummen
samt rengöra ljuskronorna, som voro af trä
och alltid illa belamrade med ljustalg och
smuts. Det var ett Augiasstall i smått och
Carl den Tolfte stod aldrig i värre rök och
dam än vi gjorde, då qvastar och damborstar
kommit riktigt i gång. Ved till eldning efter
sopningen fick hvar och en bära hemifrån
eller dra på kälke, då det var lämpligt före;
och ve den, som ej hade snyggt och putsadt
till påföljande läsdagar!
Skulle man hinna med sina lexor, måste
man knåpa sig upp sednast fyratiden på
morgnarna, och sällan fick man lägga sig före 10
eller 11 på qvällarna. Man pluggade i
synnerhet latin bittida och sent. Om man var
aldrig så sömnig, så hjelpte det ej. Man
måste ha i sig ett bestämdt mått, beräknadt
efter lärarens omåttliga pretentioner.
Ridderstads sångmö var då ej känd och erkänd af
vederbörande :
»Pojken man pluggar från morgon till qväll med glosor och lexor,
Tråkad i förtid ut, själens friskhet förgår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
