Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
Tidig Vår.
Mit hjerta spritter. Det är vårens skuld:
Han kommer som en liten gud och dansar
På lätta skyar, lefnadsglad och huld,
Med blommor, som han fått för solens guld,
Att smycka skog och äng med blad och kransar.
Vi ha ju knappast mera än April,
Och ändå vågar han sig upp mot polen.
Men han iär van att göra som han vill,
Och så kanhända gör det också till
Atl han haft res-siällskap med sjelfva solen.
Han hela uwttiraljon med sig har,
Gullvifvor, fjärlar, sippor och penséer;
Men hofkupollot dröjor några dar,
Ty gökarna på vigon stannat qvar
Att ge i Skåno några mutinéer.
Han vet nog hvad han gör. Han tänkte visst
På fädrens ordspråk, som vi än sentera:
Att när som göken gal på naken qvist,
Blir öfver landet säd- och foderbrist —
Och vi se helst att slippa bådadera.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
