- Project Runeberg -  Samlade Sånger och Visor, Gammalt och Nytt, af Elias Sehlstedt / Lefnadsteckning /
11

(1861-1876) [MARC] Author: Elias Sehlstedt With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lefnadsteckning af Arv. Ahnfelt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


“Hvad kommer boken att heta?“

“Det har jag ännu ej tänkt på: jag vet ej, om det
skall bli fågel eller fisk.“

“Lyd då mitt råd och kalla den för fiskmåsen,“ sade
han, “isynnerhet som du nu vistas och hafver din varelse
på ett ohyggligt skär, längst ut i hafsbandet, der du
troligen aldrig ser annat, än fisk och fiskmåsar, och blir
väl sjelf en fiskmåse till slut.“

“Nå, så kör för Fiskmåsen,“ utbrast Sehlstedt, och
med hänseende till hans dåvarande vistelseort var den
titeln onekligen icke så oäfven.

På “Fiskmåsen, poetisk vår-kalender för 1853“,
följde kalendrarna Utkiken och Telegrafen (båda tryckta
1857). Den senare fick af en viss orsak namnet optisk
kalender. Liksom de optiska telegraferna vid denna tid
allt hvad de hunno, försvunno från skärgårdens
bergsknallar, så önskade nämligen författaren, att hans kalender
skulle så fort som möjligt försvinna ur bokhandeln, och
allmänheten fann denna hans önskan naturlig.
Följaktligen började det bli i sin ordning, att någon förläggare
tänkte på att samla allt det under årens lopp försvunna
och denna dag randades 1861. Poeten sjelf afsade sig
redaktionsbestyret af de samlade dikterna: “jag förstår
mig icke på dylikt,“ menade han, och åtog sig blott att
gifva innehåll åt rubrikerna[1].

Om sin sångmö skrifver Sehlstedt från sitt Sankt
Helena: “Hon håller utkik efter gröna lundar, fågelsång,
leende dalar; men förgäfves stirrar hon kring de sandiga
fälten och de nakna klipporna. Sandhamns flora är
torftig: kattfötter och lingonris, och dess fauna inskränker
sig till getter och fiskmåsar. I så fatala omständigheter,


[1] Rubriker ansågos emellertid icke nödiga, men om något
försök blifvit gjordt, att i särskilda grupper sammanföra närbeslägtade
stycken, skulle man möjligen hafva funnit skäligt att utelemna
åtskilliga dupletter, som togo sig annorlunda ut, då de först
framträdde i olika kalendrar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:55:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/esesov/esesovlt/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free