- Project Runeberg -  Öfversigt af Finlands litteratur / ifrån år 1542 till 1770 /
37

(1861-1865) [MARC] Author: Sven Gabriel Elmgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

värde såsom historiska källor för de merendels
vidfogade personaliernas skull, hvilka ej sällan innehålla
biografiska upplysningar af vigt, dem man annorstädes
söker förgäfves. Likaledes kan man ofta vid
historisk forskning draga nytta af de från denna tid
ända till öfverflöd vanliga dedicationerna i
disputationer och andra småskrifter, huru smaklösa till sitt
innehåll de än må förefalla en nutida läsare. Lusten
att skrifva dedicationer stegrades framdeles ännu mer
och uppnådde sin kulmination i nästa period. I form
af lyckönskan till någon författare eller smicker åt
någon gynnare framträdde det mesta af den poesi,
som vid denna tid såg dagen.

Främst i ryktbarhet bland periodens författare
stod astronomen Sigfrid Forsius, ehuru hans rykte
icke var utan sin tvetydighet. Med sin starka
forskningsdrift och lifliga fantasi hade han godtroget
kastat sig in på den kunskapsgren som dåförtiden mest
hyllades, astrologin och den mystiska naturkunskapen
öfverhufvud, bearbetade den med svärmisk ifver
och icke utan snille, men ägde icke nog tankeskärpa
att höja sig öfver tidens grofva fördomar. Såsom en
Paracelsi lärjunge lemnade han i naturforskningen
alltför fritt spelrum åt fantasin, för litet åt det
nyktra, kallblodigt observerande förståndet. Emellertid
ägde han för den tiden ovanliga mathematiska och
astronomiska kunskaper, hvilka föranledde Messenius
att prisande kalla honom: ”incomparabilis regni
Sveciae astronomus”. Bevis derpå äro hans almanachor
och hans deltagande i de geografiska gradbestämningar,
hvilka Karl IX anbefallde i norra Skandinavien,
för att utröna rätta gränsen emot Norge och göra
noggranna kartor öfver Lappmarken möjliga. Vigtigast
bland hans arbeten voro de 11 almanachor han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:56:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/esgfinlitt/1542-1770/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free