Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Utseende och klädedräkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
]20
ANDRA KAPITLET.
mans från alla håll och ombindes, på ostkusten med
skinnband, på västkusten däremot med olikfärgade
tygband. Ogifta kvinnor ha rödt band — ha de haft barn,
få de grönt — gifta hustrur ha blått — och änkor svart.
Önska de åter gifta sig, blanda de gärna litet rödt i det
svarta; äldre änkor, som lia uppgifvit hoppet, anlägga
ofta hvitt band. Får en änka barn, måste också hon
anlägga den gröna färgen.
En grönländskas stolthet är hennes hårtopp, och
denna bör stå så rakt och styft i vädret som möjligt.
Detta gäller naturligtvis särskildt för de unga giftasfärdiga
damerna, och som de knappast äro mindre fåfänga än
sina europeiska systrar, strama de så ihop håret, att det
efterhand ryckes bort från pannan, tinningarna och
nacken, och de bli ofta i unga år mer eller mindre skalliga,
hvilket icke verkar mycket tilltalande, men som dock är
ett synligt bevis på denna världens fåfänglighet.
För att få håret riktigt fast surradt och dessutom ge
det en vacker, glänsande färg, ha de vidare den vanan
att bada det i sin egen urin, innan de sätta upp det,
det blir ju härigenom vått och lättare att strama till.
Jag minnes mycket väl en kväll vid en dans i Godthaab,
då jag på skämt retade en af mina väninnor med, att
hennes hårtopp ej stod så bra den kunde; hon försvann
genast och kom en stund därefter tillbaka med toppen
stående rakt i vädret och håret glänsande ocli doftande
mycket starkt af bemälda hårvatten. I samma vätska
tvätta de sig också; de äro mycket renliga och tvätta sig
ofta. Den lukt de genom allt detta får, finna de själfva
behaglig, de kalla den jungfrulig och anse den för ett
bra trollmedel att fånga män. På europeiska näsor
verkar den emellertid icke tilldragande att börja med. Jag
har hört talas om en handelsbetjänt i Nordgrönland, som
blifvit förälskad i en grönländska, men icke i lukten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
