Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Matlagning och läckerheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
ÅTTONDE KAPITLET.
i det otroliga. Till och med danskarne i Grönland äro
starkt hemfallna åt njutningen af denna sällsynta rätt,
när den kan anskaffas; likväl koka de den vanligen,
hvarvid den blir geléaktig och lätt att tugga; nötkärnorna
och ostronen försvinna spårlöst, och det hela blir som
»ett slag vid örat».
En tin rätt, som dock icke går upp mot matak, är
rått heljeflunderskinn; det har emellertid samma fördel,
att det på grund af sin seghet är så drygt. Jag kan
tryggt rekommendera det som mycket delikat, isynnerhet
är det godt om vintern.
Rått sälskinn äter grönländaren också gärna
tillsammans med späcket. Det smakade mycket antagligt; men
jag kunde icke försona mig med håren och tillät mig
därför att spotta ut dem igen efter att ha gjort flera
fåfänga försök att svälja dem.
De äta kött af säl, hval, ren, fågel, hare, björn, ja
till och med hund och räf. Det enda de, så vidt jag
vet, i allmänhet försmå är korp; då denne till en del
hämtar sin näring på afskrädeshögarna, anses den liksom de
plantor, som växa där, för oren.
Kött, som icke är fett, bry grönländarne sig ej vidare
om, därför föredraga de t. ex. sjöfåglar framför ripor.
Det hände en gång vid en af kolonierna i Sydgrönland,
att en präst, som nyss var kommen till landet, höll
gästabud för några af sina sockenbarn, och frun trakterade
med det bästa hon visste, nämligen stekta ripor.
Grönländarne åto dock ej mycket, fastän frun nödgade dem
ifrigt. Hon frågade då, om de icke tyckte om ripor.
Jo, svarade de, de åto dem nog — när det var
hungersnöd. –
Hvad jag redan har berättat, skall säkert vara
tillräckligt att öfvertyga läsaren om, att eskimåerna
ingalunda äro så förnöjsamma i matväg, som man i allmän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
