Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Kärlek och giftermål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÄRLEK OCH GIFTERMÅL.
305
En ànnan duktig fångare nära Lichtenfels hade också
tagit sig en medhustru. Då missionären hörde detta,
stämde han honom till sig och försökte ifrigt påverka
honom, men till föga nytta, det blef ingen förändring.
Missionären skref då, men fick intet svar, han skref allt
mera strängt och kom slutligen med allvarliga hotelser;
härpå fick han ändtligen en skrifvelse till svar, hvari det
stod ett ord: susa! som ungefär kunde öfversättas med:
»åh, strunt!»
Kvinnornas ställning inom äktenskapet är på
Grönland som på andra ställen i världen olika och beror
väsentligen af individerna. Vanligen är det mannen, som
är den bestämmande, men jag har också sett exempel
på, att han stod under toffeln; detta hör dock säkerligen
till undantagen. Hos de ursprungliga eskimåerna synes
hustrun närmast betraktas som mannens egendom. På
ostkusten händer det ofta, att det försiggår en formlig
handel vid giftermålet, i det, enligt Holm, en ung man
måste betala fadern en harpun eller dylikt för att få hans
vackra dotter till äkta, liksom omvändt goda fångare
betalas af föräldrarna för att ta döttrarna, och dessa äro
tvungna att gifta sig, när fadern vill. På ostkusten
händer det också ofta, att två fångare komma öfverens
om att byta hustrur på kortare eller längre tid; ibland
behålles också den hustru man bytt sig till. Tillfälligt
byte af hustrur förekommer säkert också fortfarande på
västkusten, isynnerhet när de om sommaren ligga i tält
inne i landet på renjakt, under hvilken tid de tillåta sig
många friheter, som icke kunna kontrolleras af
missionärerna.
Förhållandet mellan äkta makar tycks i regeln vara
sällsynt godt. Aldrig har jag sett eller hört, att det
växlats ett ovänligt ord mellan man och hustru. Detta är
också den allmänna erfarenheten, redan Dalager påstår,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
