- Project Runeberg -  Eskimålif /
138

(1891) [MARC] [MARC] Author: Fridtjof Nansen Translator: Ernst Lundquist With: Otto Sinding
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

138

NIONDE KAPITLET.

darne svårt, för att icke säga omöjligt, att upprätthålla
sådana godtyckligt gjorda bestämmelser, om de än själfva
ha varit med därom; det behöfs lång tid, innan det
berättigade och riktiga däri kan lefva sig in i deras
medvetande. De äro nämligen vana att vara sina egna herrar
och ströfva omkring efter eget tycke, som deras gamla
bruk tilläto dem. Deras frihets- och själfständighetskänsla
är därför på sitt sätt mycket utpräglad.

Visserligen utöfvar husfadern i hvarje familj eller
inom de familjer, som bo ihop i samma hus, ett visst
herravälde; men detta är så fogligt och föga framträdande,
att det knappast kännes. Tjänare ha de på ett vis också,
i det kvinnor, som sakna föräldrar eller försörjare, ofta
upptagas i storfångares hus och där måste uträtta sysslor
tillsammans med husmor, döttrar och svärdöttrar. De
äro dock i allmänhet likställda med dem, och det
tjänande förhållandet är således mera till namnet än i
verkligheten ett sådant. Manliga tjänare förekomma icke hos
de ursprungliga eskimåerna.

Detta är naturligtvis också • orsaken till, att de ha
litet svårt att försona sig med den tanken att vara en
annans tjänare, de anse det som något förnedrande, och
framför allt tycka de icke om att bli uppmanade till något
på ett befallande sätt, om de än på grund af sin stora
fredlighet kunna tigande finna sig däri. Den
grönländ-ske fångaren kan därför med fullt skäl svara som en
gjorde, då han blef tillfrågad, hvilkendera han ansåg
högst, antingen sig själf eller landets inspektör. Det visste
han icke; ty inspektören hade i sitt hemland dem, som
befallde öfver sig, medan han själf ingen hade till att
befalla öfver sig.

På grund af den utpräglade frihetskänslan var det
i början svårt för européerna att få grönländska tjänare.
Efterhand har dock civilisationen demoraliserat de infödda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:56:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eskimalif/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free