Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Begåfning — Formsinne — Musik — Diktning — Skildringar af infödda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEGÅFNING.
143
Att eskimåerna ha förstånd, framgår också med al]
önsklig klarhet af deras anmärkningar, som ofta äro
mycket träffande. Detta fingo missionärerna, särskildt i början,
bittert erfara, när de voro nog dumma att inlåta sig i
dispyt med de hedniska angekokerna. När de blefvo
omkull-resonerade, hade de emellertid argument i efterhand, som
voro mera slående än de inföddes,; de liade visst, som
min vän timmermannen i Godthaab sade, »duktiga
näf-var», och för dem rymde den grönländska fredligheten
fältet.
Som exempel på deras goda anlag kan nämnas, att
de jämförelsevis lätt lära sig läsa och skrifva, så att de
flesta af de kristna nu kunna det, många till och med
mycket bra, ja, deras skrifskicklighet är ofta rent af
beundransvärd. Till och med hedningarne lära sig hastigt
spela domino, bräde, ja, schack. Med de infödda i
Godt-haabs omnejd — t. ex. vid Kangek — spelade jag ofta
dam och kunde då bli öfverraskad af den skicklighet och
omtänksamhet de lade i dagen.
Våra olika skolämnen tyckas de lia någorlunda lätt
för att tillägna sig, åtminstone de yngre; komma de till
mognare ålder, faller det sig svårare för dem. Det ämne,
som är svårast för dem, är räkning, och det är t. ex.
jämförelsevis få, som kunna komma så långt, att de lära
sig behandla och räkna ordentligt med bråk; de flesta
ha redan svårt nog med vanlig addition och subtraktion,
för att icke tala om division och multiplikation. De
ofullkomliga anlagen i denna riktning ha säkert sin rot långt
tillbaka i tiden. Det eskimåiska språket har också ett
föga utveckladt talsystem, ty det har icke ord för mer än
fem, ett för hvarje finger. Ar en eskimå så matematiskt
begåfvad, att han kan räkna längre, reder han sig på
det sättet, att han i stället för sex säger det första fingret
på den andra handen, i stället för sju det andra fingret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
