Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Begåfning — Formsinne — Musik — Diktning — Skildringar af infödda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
NIONDE KAPITLET.
på den andra handen, o. s, v. Men kommer han nu till
tio, har han alltså icke flera händer, han måste därför
till med fötterna och för att uttrycka elfva säga den
första tån på den ena foten, o. s. v>, för sexton den första
tån på den andra foten, o. s. v. På detta sätt kan han
reda sig ända fram till tjugu, som han kallar »en hel
människa till ända» (iniih navdugo). Här stanna många
eskimåers matematiska begrepp, men riktiga ljushufvud
kunna räkna ännu längre och säga, för att uttrycka
tjugu-ett, en på den andra människan (inüp äipagssäne atansek)
0 s. v. Trettioåtta blir t. ex. på det sättet den tredje
tån på den andra människans andra fot (inüp äipagssäne
arfmek p ingasu t), fyrti o blir den andra männniskan till
ända o. s. v. På detta sätt kommer man fram till
hundra eller den fämte människan till ända, men nu kan till
och med den mest framstående eskimå ej komma längre
med sitt språk.
Detta är, som man kan förstå, ett något obekvämt
sätt att uttrycka sig, om man ofta skall röra sig med så
höga tal som öfver tjugu, hvilket sällan behöfdes där
uppe förr i tiden, men som införandet af pängar och
handel nu tyvärr har gjort mera allmänt. Det är därför
helt naturligt, att grönländarne mer och mer upptaga de
danska räkneorden, och med tillhjälp af dem kunna de
nu till och med gå öfver hundra, men jag misstänker,
att de fortfarande ha litet svårt för att bilda sig ett
bestämdt begrepp om ett så högt tal.
Eskimåernas ortsinne och anlag för topografi äro
alla resande ense om att berömma. Då kapten Ommaney
1850 bad en eskimå från Cap York teckna kusten, tog
han en blyertspenna, en tingest, som han aldrig förr
hade sett, och tecknade kustlinien längs Smiths sund från
sin födelseort och norrut med en förvånande
noggrannhet, i det han antydde alla öar, mera betydande bärg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
