- Project Runeberg -  Eskimålif /
193

(1891) [MARC] [MARC] Author: Fridtjof Nansen Translator: Ernst Lundquist With: Otto Sinding
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Religiösa föreställningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RELIGIÖSA FÖRESTÄLLNINGAR.

19

och visa barnet vägen till själarnas land, när det blir
lefvande, efter barn äro oförståndiga och enfaldiga och
ej själfva kunna hitta vägen.»1 Det tycks, som om
kapten Holm2 betviflade denna uppfattnings riktighet (som
han för öfrigt anför efter Hans Egede) af det skälet, att
han ej kunde upptäcka något sådant poetiskt bruk hos
ostgrönländarne. Men detta förefaller mig mindre
berättigadt; ty å ena sidan ha vi knappast lof att tvifla på
en så bestämd utsago af en man sådan som Paul Egede
med sin kännedom om grönländarne och -deras språk,
och å andra sidan bör man alltid erinra sig det böljande
och föränderliga i de religiösa begreppen. Vidare finnas
ju motsvarande bruk hos indianerna. Aztekerna slaktade
vid begrafningar en hund, som brändes eller begrafdes
med liket med en bomullstråd knuten om halsen; dess
uppgift var att föra den aflidne öfver Chiichnahuapans
djupa vatten på väg till de dödas land.3

Resan till det sköna landet är dock icke lätt. Egede
säger, att det på vägen är en hög, spetsig sten, »hvarpå
de döda måste glida på sin bakdel, hvarför stenen är
blodig.» Cranz påstår, att själarna skola hålla på i fem
eller ännu flera dagar med att glida utför denna sten
eller detta bärg, innan de komma fram, och särskildt
beklagas de stackare, som måste göra denna resa om
vintern eller i stormigt väder, emedan man då lätt kan
råka i olycka, hvilket de kalla den andra döden, och efter
den blir intet kvar. Detta frukta de mycket, och för att
det icke skall ske, måste de kvarlefvande under dessa
dagar vidtaga vissa försiktighetsmått.

1 Paul Egede, Eft. om Grønl., sid, 109. Se också Hans Egede,
Det gamle Grønlands nye Perlustration, sid. 84. Cranz, Hist. om
Grønl., sid. 301.

2 Med. om Grönl., häfte 10, sid. 106, anm.

3 Tylor, Primitive Culture, bd 1, sid. 472.

Nansen, Eskiwiålif. 13

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:56:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eskimalif/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free