Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Religiösa föreställningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
TRETTONDE KAPITLET.
Liknande sägner om många svårigheter under
själarnas långa resa till de dödas land finnas hos de flesta
folkslag.1 Antagligen är upprinnelsen till dessa
svårigheter den, att de skola vara prof, som de goda ha lättare
för att gå igenom än de onda. När nu hos eskimåerna
svårigheterna ej äro någöt prof på godt och ondt, tycks
det bevisa, att sägnen om dem och skildringen af dem
måste vara lånade från andra, närmast från indianerna.
Särskildt synes den spetsiga stenen påminna starkt om
indianernas »bärgkam, hvars smala rygg var så skarp
som den skarpaste knif,» hvaröfver vägen gick till
själarnas boning Wanaretebe.2
Djuren synas grönländarne också i allmänhet ha
tilldelat en själ, hvilken liksom människan kunde lefva efter
kroppens död och företaga resan till landet på andra
sidan grafven. Det framgår också af det förut omtalade
bruket att lägga hundhufvud i barns grafvar, ty det är
naturligtvis den i hufvudet inneboende hundsjälen, som
skall ledsaga barnet. Detta är för öfrigt en bland
naturfolk allmän tro. Kamtschadalerna anse, att alla djurs
själar, till och med den minsta flugas, lefva upp igen i
under-världen.
Af högre öfvernaturliga väsen ha grönländarne många.
Bland dem, som stå människorna närmast och som de
genom sina angekoker ha mest nytta af, bör först
nämnas de s. k. tornat (plur. af törnak). Dessa äro
angeko-kernas tjänande andar, som förhjälpa dem till deras
öfvernaturliga makt. De nämnas mycket ofta som de aflidnas
själar, särskildt aflidna förfäders, men de kunna dessutom
vara vissa djurs själar eller också ofta andra
öfvernaturliga väsen antingen af mänskligt ursprung, t. ex. de längre
1 Tylor, Primitive Culture, bd 2, sid. 44.
2 Knortz, Aus dem Wigwam. Leipzig 1880, sid. 133. Se också
sid. 142.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
