- Project Runeberg -  Eskimålif /
199

(1891) [MARC] [MARC] Author: Fridtjof Nansen Translator: Ernst Lundquist With: Otto Sinding - Tema: Greenland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Religiösa föreställningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RELIGIÖSA FÖRESTÄLLNINGAR.

199

öfverensstämmer märkvärdigt med det i Norge allmänna
bruket att föra ut liket genom en för tillfället gjord
öppning t. ex. i väggen. 1 Orsaken är väl på bägge hållen
den samma, nämligen att dessa öppningar åter kunna
fast tilltäppas, så att spöket eller själen icke kan slippa
in igen, hvilket skulle kunna hända, om liket fördes ut
genom husgången eller dörren. Osannolikt är det icke,
att grönländarne kunna ha fått detta bruk från de gamla
norrmännen eller isländarne i Grönland. I flera sagor
står det omtaladt såsom begagnadt af de hedniska
isländarne.2 I »Eyrbyggja» heter det: »Därefter lät han bryta
ett hål i väggen bakom den döde och lyfta ut honom
därigenom». Den dödes saker kastas också genast ut,
för att de icke skola göra de efterlefvande orena. Detta
påminner om liklialmsbränningen hos oss, som också
är vidt utbredd hos med oss besläktade folkstammar i
Europa. 3

De efterlefvande bära också ut sina egna saker, för
att liklukten skall gå af dem. De bäras antingen in igen
om kvällen, eller också ligga de, som på ostkusten, ute
i flera dagar. Den dödes släktingar upphöra där till och
med att använda sina gamla kläder, som kastas bort. 4

När liket föres ut, tänder en kvinna en pinne och
viftar med den fram och tillbaka sägande: »här är icke
mer att få». Detta sker väl närmast för att visa själen,
att alla dess tillhörigheter äro utkastade.

röra vid det. Genom att släpas med benen främst och alltså peka
utåt, hindras väl själen från att vända tillbaka.

1 Meddeladt mig af professor Moltke Moe. Jmfr också
Lieb-recht, Zur Volkskunde, sid. 372.

2 Grønl. hist. Mindesmærker, bd 3, sid. 639.

3 Se prof. Moltke Moes berättelse i N. Univ. og Skoleannaler
1880 (Separataftryck, sid. 2) och de där citerade verken.

4 Holm, Med. om Grönl., liäft. 10, sid. 107.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Apr 16 17:12:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eskimalif/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free