Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Religiösa föreställningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RELIGIÖSA FÖRESTÄLLNINGAR.
225
föder, eller också t. ex. moderns anhöriga, emedan dessa
genom att tadla hennes uppförande ha tvingat henne att
föda i löndom. Ibland förfölja de också människor i
skepnad af en fjäder, en vante o. s. v.1 Denna tro
liknar mycket en i Norge allmän öfvertro om »utburden».
Det är barn, som blifvit födda i löndom och dödade och
följaktligen icke ha fått namn. De få ingen ro; i form
af ett synligt eller osynligt spöke förfölja de antingen
modern eller personer, som färdas förbi stället, där de
blifvit lagda.2 Likheten mellan denna norska och den
grönländska föreställningen är så stor, att det synes vara
sannolikhet för, att den kommit till Grönland genom de
gamla norrmännen.3
Öfvergå vi till dessa sagor, kan det finnas många
likheter med norska och europeiska. Vi ha t. ex. i
Norge en ännu otryckt saga4 om tre systrar, som voro
mycket giftaslystna. Den ena sade: »Jag skulle gärna
1 Kink, Esk. Ev. og Sagn, sid. 76, 279, 370.
2 Se Moltke Moes inledning till Qvigstad och Sandbergs
Lapp-ske Eventyr og Folkesagn, sid. "VII; Nyrop, Mindre afhandl. udg. af
det phil. hist. Samfund (Köpenhamn 1887), sid. 193. Professor Molkte
Moe har påpekat för mig denna likhet.
3 ’Samtidigt bör dock påpekas, att liknande föreställningar finnas
på andra håll. På Tahiti har Oromatus, den mäktigaste af andarne,
ett liknande ursprung, och bland polynesierna i allmänhet anses
barnsjälar vara särskildt farliga. Hvad som synes mig tala för, att
grön-ländarne ha fått sin angiak från norrmännen, är att andra
eskimå-stammar icke ha denna föreställning, så vidt jag har kunnat erfara,
åtminstone kan den icke vara allmän hos dem. Till och med bland
de sägner, som Holm har medfört från ostkusten, finnes angiaken icke
nämnd. Däremot finnas däribland flera, som det synes, ursprungligare
sägner om vanliga barn, som bli vidunder, och ett sådant barn, som på
ostkusten är månens barn med en kvinna, har på västkusten öfvergått
t;U att bli en angiak (jmfr Hink, Esk. Ev. og Sagn, suppl. sid. 150),
hvilket väl är en senare omstöpning, och det så mycket mer, som det också
på västkusten finnes varianter, hvari angiaken är ett vanligt barn.
4 Mig meddeladt af prof. Moltke Moe.
Nansen, Eskimålif. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
