Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Européer och infödda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
TRETTONDE KAPITLET.
vinsförsäljningen. Medan det, som förut är omtaladt, är
förbjudet att sälja bränvin till landets egna barn, så
tillåtes det européerna där uppe att dricka så mycket dem
lyster. Detta är icke bra, ty det kan knappast annat än
uppröra de infödda att ständigt se, att de själfva ej äro
goda nog till att få hvad den eländigaste europé har
rättighet till. Men ännu mera skadligt verkar denna
ordning, då den har ledt till, att de grönländare, som gå i
handelns eller européernas tjänst, dagligen få bränvin,
samt att de andra kunna få det, om de vilja sälja något
till européerna. Att detta lätt kan leda till de gröfsta
missbruk, är tydligt och klart, och att det har gjort det,
kan man vara öfvertygad om. Jag vill ej ens uppehålla
mig vid de inkonsekvenser man råkat in i därigenom att
det är tillåtet en och annan mera framstående infödd af
blandad härkomst att få bestämda kvantiteter årligen
in-förskrifna från Europa.
Att förbjuda bränvinsförsäljning i Grönland är
naturligtvis alldeles nödvändigt, så framt ej de inföddas
undergång skall i hög grad påskyndas. Men det enda riktiga
och konsekventa är väl då, att detta förbud gäller så väl
européer som infödda. Jag vet, att det af många
förfäktas, att detta skulle vara en orättvis fordran gentemot
européerna, som i all sin tid varit vana viel denna
njutning, och jag inser mycket väl, att detta särskildt gäller
för folk från Danmark, där ju bränvin användes vid de
flesta mål, till och med bland arbetsklassen, och där det
sålunda af många anses som en nödvändighetsvara. Men
det oaktadt kan jag icke förstå annat än att det skulle
ha varit det enda rätta och det fördelaktigaste för alla
parter. Orättvis kan en sådan fordran icke kallas, ty när
man vet det på förhand, står det ju hvar och en fritt
att låta bli att resa till Grönland; jag är icke rädd för, att
det ej ändå skulle bli tillräckligt många européer däruppe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
